- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
49

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förkortande? — De t’å- och trestafviga stammarne äro dels
sådana, som genom reduplikation (<’t-rJ<ö-,ui etc.) eller genom
tillägg af stafvelsen n Iny-rv-fu) eller af stafvelsen va (dö,c* rrj-uiI
varda flerstaf\iga, dels genomgående tvåstafviga stammar
Iäya-■fiat). Dessa afledningsändelser -nu och -na anser C. ha bildat
nomina med betydelse af nomen agentis: skr. dhrshim-s djärf,
gr. :>orj rv-s egl. ’hållande, stödjande’, df. ‘pall’; nj-ui af

"dam-na-, en slags biform till skr. dam ana-s, lat. dom-inu-s.
Dessa verb kunna dock ej enligt lienfey’s försök faltas såsom
denominativa (på -na-jå-mi).

Aorislformer äro, säger C. s. 181, sådana former af
pre-teritum, konjunktiv, optativ, imperativ, infinitiv och particip, vid
hvilkas sida icke slå motsvarande indikativ uf ett presens,
perfekt eller fulur. s-i/rj-v är imperf., ty \i äga ett presens cptj-fii,
men s-pr;-? aorist, ty ett presens ‘py-,u» kan ej upvisas.
Del-briick instämmer häri med följande ord (s. 16): en af en enkel
rot bildad augmenterad form kalla vi då aorist, om bredvid den
intet presens af den enkla roten finnes. Det synes som enligt
D. bestämmandet bör bero på förekomsten af ett af den enkla
roten bildadt presens. — Aoristslammar utan tematisk vokal finnas
utom i grekiskan med säkerhet endast i sanskrit och de iraniska
språken. Af denna ålderdomliga bildning äger grekiskan en
aktningsvärd rikedom (mer än 50). Mot det vanliga antagandet
anser C. här den långa vokalen vara den ursprungliga och det
på den grund, att i sanskrit vokalens längd är regel.

Härpå följer presensbildning af tematiska verb utan
förstärkning. Framställningen om den tematiska vokalens noggranna
öfverensstämmelse inom grekiskan och latinet (Hfyoi ’Af/c <Tt
’Xtyt-n lego lege-s(t) lege-t(i) etc.) igenkännes från upsatsen
‘Die Spaltung des A - Lautes’. Beträffande 1 pl. léyo-fitg
legi-■ mus uttalas dock här helt beslämdt den åsigten, att det latinska
i är en försvagning af o. Såsom slöd härför anföras ej mindre
volu-mus su-mus quæsu-mus än septivius, hvilket förhåller sig till
ifiðofiog som legimus till Uyo/jfg. Sedan afhandlas formerna 2
och 3 sg. Åéyn; och Xiyet. Corssens åsigt, att en slignim? af

Nord. tldskr. for fllol. og psria?. Ny række. II. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free