Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då detta i fno. redan i de älsta skriftliga1) urkunder är
fullständigt genomförd!, det däremot i fhty., hvars skriftliga
språkminnesmärken räcka vida längre tiil baka i tiden än
forn-norskans, historiskt utvecklar sig inför våra ögon, från att i de
älsta urkunderna förekomma mera sparsamt och blott verkande
på a (och o) till att slutligen i mhty. blifva en genomgripande
och mångsidigt verkande ljudlag9).
Det bar redan blifvit påpekadt, att pres. ind. sing. 2 och
3 pers. af starka verb af 1 och 2 klassen (indelningen enligt
Wimmer) utan undantag ha i. .Mot talrika sådana former
i de älsta fhty. språkminnesmärkena, såsom
Sanktgallen-vokabu-laren (SG. Vok.; sättes af Grall’ I, LXV, till 7:de årh. 3i) de
s. k. keroniska glosorna jgl. K.), Paris-glosorna (Pa.),
lieichenau-glosorna (Ra., alla dessa enligt Miillenhoff och Scherer,
DM." s. 520, affattade omkring 781), hos Isidor (slutet af 8:de
eller början af 9:de årh.4)) m. fl., finner man sådana
presensformer utan omljud som faris (Is.), farit (8:de årh.), Itafit (l’a.),
plazit (Sg. Vok.), sachit (gl. K., Pa., Ha.), scaphit (Pa.), skapit
’) Däremot fins ännu intet omljud i de älsta nordiska runinskrifterna (med
det 24-teckniga futhark). Jag erinrar om sådana former som -gastiR
dohtriR, holtingaR.
J) Rörande omljudets utveckling i fhty. se Grimm, Gr.2 I, 79 — 80,
Múllen-hoff ocli Scherer, Denkmäler deutscher poesi und prosa aus dem VII—
Xll Jahr/mndert, zweite Aufl., ISerlin 1873 (DM.ä) s. XXXII, äfven
Holtzmann, Ad. Gr., 1, 2, s. 16, K. Sievers, Tatian, Paderborn
1S72, s. 29, och Dst. — Några intressanta data till i-omljudets historia
meddelas i det nyutkomna arbetet SG. SD. ijfr s. 146, not. 1) af Henning.
Man finner däraf, att i SG. Vok (enligt Henning, a st. s 147, förf.
mellan 760 —765) icke omljud underkastadt a förhåller sig till genom
t-omljud uppkommet e såsom 18:14 (a. st. s. Sä, 146); vidare att till år 757
i tyska utlryck och namn i 8 latinska Sanktgallen-urkunder intet genom
i-omljud uppkommet e förekommer (mot 18 a framför följande i och j)r
mellan 757—776 a:e=8:5, 77S—783 a:e= 16:18, 785-802 ómljudet
blir regel, efter 803 kvarstående a är sällsynt undantag (a. st. s. 110—
112). — Om i-omljudets inverkan på o se här längre fram.
5I Jfr. dock förra nolen!
*) Enligt K. Weinhold, Die altdeutschen Bruchstiicke des Tructats des
BlschoJ I-iidorus von Sevilla de fide cat/iolica contra Judœos, Paderb. 1874,
s. 90 (detla arbete anges af mig i det följande med Weinhold, Is).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
