Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liärom längre fram). Förutom nu anförda ex. finner man vidare
i Hildebrandslied (8/9 årh., DM.9 ’256) hilti-, hiltiu, sippan (jfr
fno. sifjar); i Muspilli (början af 9:de årh., DM.2 264) likkan
(fno. liggja), mitti, muspilli (jfr fno. spella), suilizöt (jfr ags.
svelari)’, hos Isidor chi-nist (lem. i-stam, jfr. nesan), sitzan,
sipbea, ivillo*); i de Ileichenau-glosor, som af Graff i Diutiska
1,491—533 aftryekts och ungifvas med Kb. (från 9:de eller 8:de
årh.), : antsidillun (däremot sedal), frauildi (= -fildi), kihilmi®);
hos Tatian (andra hälften af 9:de årh.3): fillin4) ligiri (men
legar), milten (= milt jan), miltida, skifilin (men i Tat. alltid skef),
gi-stimni (men stemna, stemma), \trisiwen men treso\b)\ hos
Otfrid (9:de årh.) gift, wist (fem. i-stammar; jfr geban, wesan),
thiggen (*= thigjan), m. fl. Utom nu anförda exempel kunna
ytterligare nämnas: crippja, digi (till thiggen), dritto, gibili,
gibilla |men gebal), milzi (fno. milti), minni, nift (fem. i-stam),
niflita (men nevo), rippi (fno. rifja-) mhty. sigelen (= *sigljan,
fno. sigla, -Id-, däremot segal] mhty. har ock seglen, fhty. (12
årh.) segelen = * seglön, jfr ags. segeljan, -öde), sigirön (af
* sigis), snilli6) (men snellér), spildt, spildan (= *spildjan, jfr
fno. spilla, -It-, men spella, -ad-), stilli (adj.), stillen (-lljan),
för é, analog med oa for Ó, se T. Jacob i, Beitrwje zur Deutsche»
Grammatik, Berlin 1813 (Beitr.), s. 120—121, samt Holtznian, Ad. Gr. I, I,
s. 252 —, hvilket é eljest icke, liksom i älsta fhty. inga långa vokaler, är
underkastadt inverkan af i Också heter ordet öfver alt eljest chrehisc
eller med brylning chriechisc, kriahhisg.
*) Om hóh-setli se längre fram.
3) Om snelli, nestiline se längre fram.
a) Enligt E. Sievers, Tat., s. I.
*) Eljest fellin, hvarom se längre fram.
s) Sievers uppger (Tat. sid. 2), att 1 «urrestt> e står för äldre i. Alt hår
till och med ursprungligt i (jfr risan, rais), oaktadt följande i, skulle
öfvergått till e förefaller ej sannolikt. Jag förmodar, att urresti är =
urrésti af *urreisti, jfr fhty. hltUreisli och fno. uppreist \f) Elt annat ex.
på -ést- för -eist- finnes hos Tat., nämligen wéat för weist; andra ex.
på é för et hos Tat. anföras af Sievers, Tat. s. 47.
•) Så tolkas af Graff (VI, 847) väl med rätta det i gl. K. förekommande
unsilli, inbecillia. Eljest är snelli den vanliga formen (Ra. ha med samma
skrilfel som gl. K. unselli), hvarom längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
