- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
158

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag öfvergår nu till fornsachsiskan (fs.), under hvilket namn
jag äfven inbegriper språket i Cod. Cotton. af Uéljand *).

Först må framhållas, att öfvergången från e till i i pres.
ind. sing. 2 och 3 pers. af starka verb är, liksom i fhty.,
fullständigt genomförd i den fs. munart, hvari Cod. Monac. af
Uéljand är skrifven. Detta är redan af Grimm (Gr.2 I, 890)
anmärkt, äfvenså af Heyne2). I Cod. Cott. finnes ett fall af
e för väntadt t, hvarom längre fram. — Här är nu att märka samma
förhållande som i fhty., nämligen att i-omljudet af a till e
ingalunda är genomfördt i samma former af starka verb med a till
presensvokal, t. ex. farid, spanid, fallid, m. fl. (Se Heyne,
As.-Anfr. Gr. s. 10).

Af andra ex. på öfvergången från e till i genom inverkan
af följande i och j flnnas följande i Héljand: biddjan (vaen beda,
gibed), filljan (fel), fiterjos (men feteros), gibidig (geban), hild,
hribbjan), liggjan (legar), midde, middja, middil, mikil, mildi,
minnja, quidi, sibbja, gisidli (men sedel) , sittjan (part. gisetan),
stilli, stilljan, thiggjan, thriddjo, giioideri (wedar), willjo, willig,
willjan (preter. welda, hvaraf wolda; Cod. Cott. har welljan,
hvarom längre fram), wigg, g. pl.-jo. I den munart, som
återfinnes i Cod. Mon., känner jag blott ett fall med e4)för väntadt i,

*) Anses af Heyne vara nederfrankiska (Se Zeitschrift fur Deutsche
Phi-lologie v. Höpfner und Zacher, 1, 288 f.), af Paul vare *eine
tjber-gangsstufe zwischen dem Fränkisehen und Sächsischen • (Bartsch
Ger-mania, Bd. 19, s. 212), af Braune (P.-B., Beitr. I, s. 13) «viel enger mit
Sachsen als mit Franken» förbundet.
s) I Kleine altsächsische und altniederjränkische Grammatik, Paderb. 1873
(As.-Anfr. Gr.), s. 10, 40. — För jämförelse med fhty. (jfr. ofvan s. 153)
kan det vara af intresse att iakttaga, att i fs. äfven i 1 pers. pres. ind.
sing. e framför u gått öfver till i, men alt däremot i imperat 2 pers.
sing. den, af mig här förut såsom analogibildning uppfattade,
motsvarande öfvergången cj är fullständigt genomförd. Flere ex. med e anföras
af Heyne (a. st. s. 11).

3) Finnes i Hél. v. 407; uteglömdt i Heynes glossar, som jämte glossaren
till Heynes Kleinere Altniederdeutsche Denkmähler, Paderborn 1869 (Kl.
and. D.) är den källa, hvarur jag hämtat alla ofvan anförda fs. ord.

■•) Som ett sådant fall kan jag icke anse det af Heyne för tre ställen
an-gifna stemnia för det eljest vanliga stemna, i Cott. äfven stemma. Att
här en verklig adedning på -ja föreligger kan jag nämligen icke tro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free