- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
161

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åter af e genom inverkan af ändeisens i uppkomna, i. Härför
tala, utom a) de nyss anförda båda fallen, b) deu mycket
tidigt utvecklade öfvergången från e till i i detta läge i fhty.,
fs., fnfra., c) den i ffri. uppvisbara nyare analogibildningen
i motsvarande verbalformer af starka verb med a till rotvokal i
inQn., i det att här i-omljudet af a till e i det närmaste försvunnit1),
d) analogin med verb af w-klassen, hvilka i ffri. hafva annan
vokal i 2 och 3 pers. sing. än i I (ex. kiase, kiosest, kioseth,
se Heyne, Ag. Gr.3 213), e) det för fno. och fsve. nödvändiga
antagandet af en dylik analogibildning (i fsve. äfven med hänsyn
till i-omljudet af a), samt i synnerhet/) utvecklingen i ags.,
där analogibildningen för våra ögon iaträder, hvarom straxt i
det följande. Det torde icke kunna nekas, att denna nu
antagna analogibildning i ffri. väl kunnat hinna genomföras under
den tidrymd af omkring 600 år, som skiljer de älsta fhty. och
ffri. språkminnesmärken från hvarandra i tiden.

Undersöka vi nu förhållandet med inverkan af i och j på
föregående e inom andra ordbildningar, så skola vi äfven där,
såsom kunde vara att vänta i ett jämförelsevis så ungt språk

’) Spår af det äldre språkskicket med i-omljud i dessa former förmodar jag

i de ofta förekommande presensformerna fereth, ferth Ijämte fareth, fart)

till den allmänna infinitiven fara (blott 1 g. fera), pres. plur. fareth,

pres. konj. alltid fari (fare), i gength, genth (flere ggr. förekommande)
till plur. gungatii, infin. gunga (aldrig rgenga), get, geith till plur. gad,
infin. gan, vidare i synnerhet: kemlh , kempth (ofta förekommande) till
plur. komath, kumath, konj. kome, kumi, infin koma, kuma (aldrig *kema),
där e i presensformerna är i-omljud af u (jfr. ofvan s. IG). Heyne är
(Ag. Gr.3 213), under hänvisning till participialformer som ferin, ej böjd
att uppfatta e i presensformer, sådana som de anförda , såsom
uppkommet genom i-omljud, utan han förmodar det vara att tillskrifva en
«vo-caldepravation». I ferin (2 ggr. i Rústring-urkunder; en gång/eren,
annars faren i andra urkunder), gengen (gendzin m. fl. former jämte
gangen), kemin (kimin, jämte kommen) ser jag emellertid liksirm i stelin,
beren (äfven i Rustr.-urkunder; andra ha boren) m. fl. participialformer
(jfr. Heyne, Ag. Gr.3 67) fall af sporadiskt i-omljud (jfr. i fhty.
Je ofvan s. 150 anförda svaga substantivformerna nemin, scedin, henin),
som man för öfrigt måste antaga till förklaring af hlepen = hlépen och
det i Rústr.-urk. förekommande hrepen (eljest liropen, ropen) — hrépen
(Heynes försök, a. st. s. 213, att förklara dessa former är misslyckadt: ags.
hrépan är väl svag form; é = au blott vid i-omljud liksom i ags.,
hvilket hos Heyne, Ag. Gr.s s. 57, 7‘J, är förbisedt, oaktadt de tydliga ex.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free