Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som den af oss kända (Tri.1), finna många uppenbara
nybildningar, men äfven talrika spår af en äldre genomgripande
inverkan af i, j på föregående e. Ex. på detta senare äro: bidda
och India, cribba, jilla, bivinge (men beva), lidzia, lippa (af ett
*lepja\ se Fick, W.3 III, 266), midde, middel, milde, milte,
minne, minnia, nift, rib gen. ribbis (fhty. rippi), sibba,
bisib-beth, sitta (part. seten), wigge och widzie (men wega), wilde,
(subst. m.}, un/la (vh., pret. wilde, welde och icolde). Af
här anförda ord ha emellertid några äfven former med e; så
heter midde i en sen urkund medda, gen. ribbis heter ock
reb-bis, g. plur. rebba (båda formerna i samma handskrift som medda),
nom. rib har i en handskrift i ack. formen reb (i samma
munart, den vesterlauverska, som de förra formerna med e),
icillath (pres. ind. plur.) har äfven formen wellath (om delta
verb se här längre fram). Dessa dubbelformer med e äro
uppenbart yngre bildningar liksom äfven följande blott med e
förekommande ordformer enligt alla andra germanspråks vittnesbörd
måste anses som nybildningar för äldre former med i: thredda
(jfr. den sällsyntare formen medda för midde), den enda
förekommande formen för ett äldre *thridda [germanisk grundform
þridja–), såsom längre fram skall visas]; ieft (af geva’,
grundform gifti-)’, ledza, 1 gång förekommande för det eljest allmänna
lidza (== Hg ja), lidzia; samt möjligen några fler (några fall med
e för väntadt i uppfattas liär längre fram på annat sätt). Att
*) Heynes yttrande (Ag. Gr.3 s. 2) alt ffri. *den altertömlichen Formen
des Allhochdeutschen vom zehnten und eilften Jahrhundert gleiehsteht’,
innebär såsom man lätt finner en stor öfverdrift.
2) I plattyska urkunder från läde årh. finnes formen derde (se Richthofen,
jFriesische Hechtsquellen, Berlin 1840, s. 5, 35 och ofta) med af det
omsatta r framkalladt e. Nyholländskan har äfven denna form (jfr. med
hänsyn till omsättningen af r nyeng. third men ags. pridda; rörande
former med omsatt r i andra indoeur. språk se Fick, \V.3 III, 141).
Med detta e för äldre i framför r kunna jämföras ffri. kerke, nyholl. Kerk
(nyhty. Kirche), ffri. kersten (krislen) m. fl. — Jag tillägger, att enl. en
tolkning af en svårt misshandlad glosa i lex salica (af 11. Kern, Zhe
Glossen in der Lex Salica und die Sprache der Salischen Franken, Haag
1869 (Gl. d. LS.), s. 149) skall redan där formen therthea förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
