- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
170

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-tene (och -tine), ags. ten (äfven tyn), fno. tiu, af *tehu,
-tjdn af *téan *tehan, tein- af ’tehin;
got. taihsva: fhty. zesioa (för *sehswa), fnfra. (glos. Lips.) tesewa.1)

Dessa tjugu exempel synas mig vara nog för att göra det
i hög grad sannolikt, att en gotisk ljudlag verkligen funnits,
enligt hvilken e af följande r och h hindrats från att, som öfver
alt eljest, öfvergå till i. Vi skola längre fram finna, att man
redan på gemensamgermanisk ståndpunkt kan uppvisa en hos r
och h inneboende kraft att skydda e mot en inverkan, som
eljest framkallat att vidare spår liäraf tydligen visa sig i alla
tyska germanspråk; det är ju då helt naturligt, att vi skola
återfinna samma lag i gotiskan, och det är vidare i full
öfverensstämmelse med den i gotiskan lierskande likformiga och
genomgripande tillämpning af (i synnerhet vokaliska) ljudlagar
som i got. e i dessa fall aldrig öfvergått till i utan städse
kvarstår oförändradt. — [Man finner, huru som alt det anförda
afgjordt talar för att got. tecknet ai måste återgifva ljudet e.j

2) Emedan det, äfven på annat sätt än genom en
jämförelse mellan got. och öfriga germanspråk, analog med den
som nyss gjorts med hänsyn till e framför r och h, kan såsom
fullt säkert ådagaläggas, att got., på ursprungligt a hänvisande,

o [aú) framför r och li är af gammalt kvarstående och åter
got. e {ai), efter hvad allmänt erkännes, måste uppfattas på
samma sätt som got. o (ail).

Det utlofvade beviset för, af a uppkommet, o:s omedelbara
gemensamgermaniska ursprung är följande:

En jämförelse mellan got. och öfriga germanspråk
ådagalägger, att ursprungligt, d. v. s. till w-serien hörande,
indo-europäiskt u på gemensamgermanisk ståndpunkt
öfvergått till o framför li. Man finner nämligen, att

’) Jag har i alla de anförda exemplen förbigått sådana ordbildningar, där
i eller j följer på r och h, emedan en nu företagen jämförelse mellan
dylika bildningar i got. och öfriga germanspråk med hänsyn till
rotvokalen, af skäl som vi längre fram skola finna, vore högst olämplig,
ja lätt vilseledande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free