- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
231

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

It i dra» till läran om /-oniljmlet

med särskild hänsyn till tiden för den gennaniska språkenlieten.

Af

heopold Fredrik beffler.

(Fortsättning.)

I de starka fhty. verbalklasser, där vi ofvan funnit i för e,
finna vi här städse samma ljudöfvergång hafva inträdt. Så
träffa vi redan i de allra älsta urkunder cirrit (Sg. Vok., af
ker-raw), pirit, pirkit, wirpfit, viiruit (hwirbit), fihtif, pigihit (jehan),
sihis (ex. ur Pa., Ra.). Intet enda undantag härifrån är mig bekant.

Af öfriga ordbildningar skola vi först betrakta dem, som
förekomma ideofvan(s. 154—156) undersökta ålderdomliga
språkminnesmärkena.

I Sg. Vok. finna vi hirti, hirni, irdisc, eller tre fall med
öfvergång till i1] och med kvarstående e rechti (adj.)3).

I Fa. och Ra. finnas med öfvergång till i äfven framför r:
kibirgi (Ra.; pirki Pa.), firino. (fl. g.), firin- (fl. g.), firinari,
ji-rinon, firni (= got. fairneis), arfirrit (till ett *firrjan), giri, -girida,
hirni-, irrida, irdiski, einkirpi 8|, kiscirmi, scirpinon, sibunstirnes
(till -stirni4); Pa.), sinwirbili (men sinwerpal| pismiruit (af
ksmirm-jan) jfr smero), ivirdi, wirdiu (af ’wirdjari), wirdic, wirsiro,
wirsisto (men cawersan), wirpil. — Däremot finna vi här några
ord än med t än med e i afsedda fall: urhirzi (Pa.) men unga-

’) Härtill kan läggas suirbila, hvartili Henning (Sg. Vok. s. 71) utfyller
handskriftens zui, surculus.

J) Ett annat ex. vore derhil, om Hennings rättelse af handskriftens derha
(a. st. s. 72, 81) vore riktig. Man kunde doek väl lika gärna läsa derhal.
s) Detta ord (öfversatt i Ha., gl.lv. med obstinatus), som Graff ej kan
förklara, hör måhända till samman med de ofvan (s. 6) anförda fno. Icerfi,
hirji. Att k, ej g, är det ursprungligt germaniska ljudet, visar i/iigl. K.
Jfr med hänsyn till betydelsen sve. bundt oeh inbunden.

♦I Jfr fno. sjaustirni, som ofvan (s. 8) bort upptagas.

HÍ*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free