Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herce, ungalihherce, haizherci (Pa.) adj., lieizherzi, armalierzi (slår
heizi\ båda i Pa.) subst., scirmeo (Pa.; äfven gl. K. 2 ggr) men
scermeo (Ra.).
Framför h finna vi i samma urkunder öfvergång till igenom
inverkan af följande i, j: nhtit (fl. g.), rihtida, kisiht, slihtit (fl. g.),
slihteo. — Däremot med omväxlande *’ och e: rihti (Ra.) men
rehti (Pa.); samt blott mede: unalehti (Pa.; så äfven gl. K.) subst.
Hos Isidor finnes med i framför r, utom ofvan anförda,
gkirin, men med e armherzut, med i framför h bijiht (jfr jehan). I
Rb. finnas med i: lialspiriga (väl till peran), firihi (ntr.), hirto {g.
pl. till liirti), kirida, pirchino (jfr fno. birlcinn), sibunstirni,
awi-riches (g. sg. af ■wirchi, jfr werah), vrirdi; dubbelformer med
dels i dels e äro (ka-)hirzida och {missa-)herzida; blott e har
det flere ggr förekommande kemi (gerni); framför h finnes här
dels i: rihtit, rihtan (— *rihtjan), dels e: slehtida, slehtirom
(kompar.). I Tatian har jag blott funnit ex. med«, såsom, utom
en del förut anförda,: biril, firren (= ’firrjan), fim- (för firin-),
girdinðn, girstin (jfr gers’a), liirti, irrido, lirig (jfr ler nen,),
wir-kan (— *wirkjan), samt framför h: girilit (f. i-st.), gisiht, sihhila
(jfr se/i). Från Otfrid må efter Kelle anföras med i: gistirri
(för -mi), girstin1), irdisg; framför h är här vacklan: giknihti
men Cod. F. kneliti, vidare girihti (liksom slihti) men grehti.
Af de anförda exemplen finner man nu, att i fhty.
öfvergång från e till i på grund af följande i, j talrikt förekommer
äfven då r eller h står emellan, närmast efter e, men att äfven
i de älsta källor dubbelformer med e ganska ofta kunna uppvisas.
Vida flere ex. skulle kunna anföras på öfvergång till i i dessa
’) Sä läses Otfrid III, 6, ?8 (girstinu) hos Kelle, I, 155 (jfr II, 271) utan
angifven variant. Men hos Kelle II, 277 nngifves, att Otfrid har adj.
gerstin. Äfven Graff (IV, 2G5) uppger för det angifna stället hos Otfr.
gerstinit. Huru nu härmed rätteligen hänger samman, vet jag ej. —
I mhty. förekommer både girstin och gersten- (i sammansättn.); det njhty.
ordet hnr, såsom kändt, formen gersten; men den nuvarande bäjerska
munarten har girsten, liksom den har limen (fhty. chirnit part., gl. K.)
mot nyhty. kernen och kirnig mot nhty. kemig, äfvenså glirnig (hos Ilans
Sachsgi-limig), enliet K. Wcinhold, Bairisclie Grammatik, Berlin 1867,
s. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
