Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af ’firrjan), gerni, kemi (Kb., flst.), -Jierei (subst., gl. K., Pa., Ha.
ni. fl.); c) framför h: gajiehtida (1* hälften af 9:de årh.), komp.
och superi, af reht (rehtero Otfr., 10—II årh., rehtesta 10—II
årh.) och sleht (slehtera 8 årh., slelitist 8 — 9 årh.; jfr däremot
icirsiro, wirsistér), samt sehsi (n. pl., gl. K.), sehsim (d. pl.,
Bened. reg.).
Huru skola nu dessa fall bedömmas? I några beror den
saknade inverkan af i på föregående e uppenbarligen därpå, alt
detta i, såsom af« försvagadt, är af långt yngre bildning än
öfriga på e inverkande i samt ofta har dubbelformer på e och
därför ännu uppfattas på annat sätt än det ursprungliga i. Så är
förhållandet i Ermin- af det äfven förekommande Erman-,
wer-dini af *werdeni, ’werdani (wordeni, wortani finnas; jfr
härmed wesini af *wesani, och flere dylika bildningar med
bibehållet rotstafvelsens e), Bertilo af ’Bertelo |jfr adj.
berchteli’Berh-talo (jfr Saralo, senare Serilo), swertila jämte sicertella,
swer-tala (jfr wahtila jämte icahtela, wahtala, -ula, än utan
omljud Wachtel), sperilin af *sperelin, *speralin (jfr med bibehållet
e: chernelin, chnechtelin), werbili af *werbeli, ’iver b ali (jfr adj.
sinwerbal) m. fl. (jfr ock längre fram).
I andra fall åter, då i och j äro ursprungliga, hade man
kunnat vänta inverkan på föregående e mer genomförd i likhet
med förhållandet i alla öfriga fall, sådant det här ofvan
(sid. 155—157) blifvit uppvisadt. Formerna med e äro, såsom
jag genom angifvande af åldersbestämningar uppvisat, i regeln
icke yngre, stundom äldre än formerna med i. Blott en
förklaring synes nu vara antaglig, nämligen att r och h i fhty.
äl s t haft k ra ft att sky d da e för inverkan af l’ö I j an d e i
och j, hvilken skyddande kraft bäst bevarats, dår och/« åtföljts
af ännu en konsonant (se ex. i synnerhet under II), liksom
position längre bevarat a från i-omljud (Grimm, Gr.2 I, 77). I
fhty. har således älst förhållandet varit det samma som i gol.,
där äfven e, i andra fall öfvergånget till t, städse kvarstod
framför r och />, äfven om i, j följde. Al ed fno. råder ock
öfverensstämmelse med hänsyn till inverkan af h. Att i fno. älst äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
