Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvaraf genom utstötning af k i Cott. dat. firion, g. firio, jfr g.
fireo i Hildebrandslied), mid-firi (adj., stam firhja-), firina {firin-),
girwjan1) (Cott. handskr. \vdr giriuuan, jfr. firihos för firkios), giri,
irmin-, irri, irrjan, mirlci, sioiri (jfr ags. sweor), wirðig (men
finner man, alt en gemensamgermanisk stam ferhja- måste ansättas,
hvaraf plur. *ferhjäs, sedan genom inverkan af i i de särskilda
german-språken *firhjas, af hvilken form fhty., fs., ags., fno. ha att uppvisa
nyare utvecklingar (hvilka altså ej utgå från en gem.-germ. grundform
ferhås, såsom Fick NV.3 111, IMS, angifver, i hvilket fall deras
öfver-ensstämmande i i rotstafvelsen vore oförklarligt). — — Jag vill här,
med anledning af de af mig nyss uppgifna fhty. normalskriftformerna firko
(g. pl.) och jirha (n. pl.), i hvilka jag mot bruket ej accentuerat slutvokalen,
fästa uppmärksamheten därpå, att jag med hänsyn till de fhty.
slutstaf-velsernas accentuering följer B ra u nes hänvisningar i uppsatsen Uber
die Quantität der althochdeutschen endsiiben (i P.-B., Beitr. II, s. 125 f.).
’) Det äfven förekommande gerwjan kan icke skiljas från yarwjan.
Iloltz-m ann s förklaring (Ad. Gr. 1, 1, 139) af gincjan såsom med hänsyn till
i för det genom i-omljud af a uppkomna e *vvol niederländisch» är
o-nödig. Tv äfven fno. oeh ags. ha dubbelformer af detta verb utgående
frän de båda rotformerna garv- och (det häraf genom försvagning af a
till e uppkomna) gerv-, Till deu förra rotformen hör fno. gorva, gora
= *yarvjan (jfr. Wimmer, Fno. Forml. \ 13), af hvilken senare
grundform med endast i-omljud äfven fno. gerva, gera, fsve. gæra
uppkommit. At’ formen gerv- åter äro fno. giorva, giora, fsve. giora, giaræ,
gi-era (dessa 2 sista former i VGL.), runspråkets Iciarca. kierva, Tciara
bildade (till konjug. på e?) genom brytning af e på vanligt sätt framför ro,
hvartill i giorva, giora kommer ?i-omljud. På detta sålt låta de
mång-skriftande fno. och fsve. formerna af verbet göra, hvilka af Rydqvist
(IV, 263) anges såsom >till roten svårtydda» och -hållande tanken
sväf-vande mellan en rot gar och en rot gir» (IV, 126), enkelt förklara sig.
Att i i dessa senare former ej kan vara en •phonetic insertion-, såsom
Cleasby o. Vigfusson (IED s. 223) vilja förklara det, är säkert; ty
hvarken i älsta fno. eller i fsve. kunde en sådan inskjutning af i efterø
— med andra ord en sådan palatalisering af g — ega rum framför en
härd vokal, såsom u-omljudsvokalen (9) o (först senare i isl. alltid, i fsve.
stundom öfvergången till b; i sve. här ännu kvarstående såsom hård vokal —
ehuru väl det förr säkert öppna ljudet blifvit slutet, liksom i jord, hjord,
fjord, hjort, i fjol — i impf. gjorde), eller såsom a i giara, ja icke ens
i VGL. framför e, œ (-íœ- på vanligt sätt i fsve. uppkommet af -ia-), dä
harpå, såsom Rydqvist (IV, 263) upplyser, eljest intet ex. där finnes.
I ags. hör geartvjan, gäruan, gearwan till rotformen garv- och ginoan,
gyrwan sannolikt till rotformen gerv- (i ags. kau dock a bli i, y genom med
i-omljudet förbundna nyare utvecklingar). — Sädana dubbla rotformer,
hvarigenom skilda svaga verbalbildningar uppkommit, kunna ock i andra
fall uppvisas; jfr. följande not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
