Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stin (Cott. samt talrika gånger i «Freckenhorster Heberolle» —
9:de årh. enl. lleyne — och här alltid med e), hirdi (Mon. och
Cott.) men herdjos (nom. pl., Ig. Cott., där Mon. har hirdjos),
möjligen girnjan och gernjan*). Ensamt e framför >■ hafva i
bJéljand: derbhi (ofta förekommande)2) och ferrist (1 g. Mon.3),
Cott. här ferrost)] ännu eu fs. form med blott e anföres af Graff
från nedertyska glosor (8-9 årh.) nämligen herse (fhty. alltid
hirsi). Endast e framför li har i Hél. selisi (nom. plur. af
räkneordet).
Från lex salica må anföras med e ferin-bero och ferine
istår ferim), hvarom se liern, Gl. dLS. s. 177 4). Dubbelformer
’) Det är osäkert, om denna form hör hit; ty pret. kan heta gemöda (jfr
ags. geomjan, óde); dock talar i uti girnjan fór pret. *gimida.
s) Denna form derbhi har med sin afledning på -ja en påfallande olikhet
mot fno. adj. djarfr (ren a-stam), såsom ock Schlueter (Mit ja- geb.
D. Nom. s 23) anmärkt. Ligger måhända äfven i fs. en ren a-stam till
grund fór följande former utan j: derbharo (g pl.), derebhas (g- sg., Cott.
v. 1694, ejafHeyne upptagen i glossaren) samt derbhun (anförd afHeyne,
Ag. Gr.3 s. 293, men ej upptagen i glossaren) — Heyne (a. st.) vill
förklara dem genom antagande af utstötning af.; — och skulle derbhi\ ara
en nyare analogibildning t. ex. efter bi-tharbi, -therbi)? Jag tillägger,
att tlri. ■derve’, med hvilket man plägar jämföra derbhi (så Heyne i
glossaren, Schlueter, a. st.), är en mycket tvifvelaktig form. Den
uppges visserligen af Kichthofen lAfr. Wb.) såsom nom. sg.; men fs.
derbhi, som jämföres härmed, synes ha föranledt ordets angifvande såsom
,/a-stam; ty af Kichthofen anföras endast tvänne former, som lika väl
kunna vara rena a-stammar (deerwe duistsleken schilma da riuchteren leta
aiaen II i c h t h. Wb. s. 68å, 696; alle deerwe soen urbanne ik, R. Wb. 685).
Intet hindrar altså antagandet af ett (fri. derv i likhet med fno. djarfr.
3) Af alla anförda ex. finner man, att Cod. Cott. oftare har e kvarstående
än God. Mon.; så har Cott. werdit, herdjos, gerstin, gernjan, i hvilka Mon.
har i, blott i derbhi ha de båda e, och endast i ett ord, ferrist, till
hvilketCott. har en annan bildning (äfven fhty. har både jerrist och
ferrost; jfr. nedan under Ifrisiskan), har Mon. ensam e. Till den ofta
afhandlade frågan om skillnaden mellan språket i Mon. och Cott. kan del
anförda lemna ett litet, hittils ej beaktadl, bidrag. Cod. Cott. visar sig,
såsom man finner, i dessa fall slå på en äldre ståndpunkt än Cod. Mon.
•) Språket i glosorna till lex salica står enligt Kem (a. st. s. 185)
«unge-fähr auf derselben Stufe, lautlich und grammatisch, als das As. in
Hé-liand*. I Héljand heter det emellertid alltid firina, firin-, såsom vi
ofvan lunnit, så att i detta fall lex salica står på en äldre ståndpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
