Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framför h hafva i lex salica aéhti och sihti, gen. af sekt, sikt
(skrifvas secti, sectke, sichte, sicti o. s. v.; Kern a. st. s. 101).
Af det anförda finna vi, att äfven i fs. r och k länge
skyddat e från inverkan af följande *, j.
Detta samma förhållande eger ock rum i fornnederfrankiskan.
Jämte former, i hvilka e öfvergått till i, såsom i presensformerna
icirth.it, mrpis, -et, ge-siet (= sihit), giet (= gihit), i af inf.
’wirkjan bildade presensformer, i *akirmjan1), gegimcirdi9),
un-wirthi (contemptus), samt framför A i be-giht3), gi-riliten
(—’riht-jan), gi-sift (= ge-siht4); gl. Lips.), icihsil (jfr ofvan s. 177),
finna vi e bevaradt i ferri (imperat. till ett *ferrjan5), */errida
— fno. firra, rð) 6).
I fornfrisiskan finna vi e ofta bevaradt framför r och
h. livad först 2 och 3 pers. pres. ind. sing. af hithörande
verb vidkommer, så finna vi visserligen här alltid e fram-
‘I Pret. bescirmedos föres af Cosijn (Oudndl. Ps. s. 31) till ofvan
upp-gifna inf., oaktadt ett part. bescirmot finnes. De båda klasserna på -jan
och -on äro nämligen i fnfra. i hög grad sammanblandade (Cosijn a.
st. s. 52, se ock hans ex. s. 28—33.)
a) Uti det i gl. Lips. förekommande gaienuuerde kan e stå för äldre o genom
t-omljud (jfr. ofvan s. 233 n. 1).
3) IHeynes glossar orätt angifvet som mask. Cosijn har däremot (a. st.
s. 9) riktigt uppfört det bland feminina i-stammar.
4) Hvarför Cosijn uppför denna form som neutr. (a. st. s. k), förstår jag
ej Ijfr förra noten!). Heyne har rätt femininum.
s) Inf. ferron — att i fnfr. ej -on i något fall bör ansättas, såsom Heyne gör,
se Cosijn, a. sL s. 52 — hör kanske äfven hit (för *ferrjan\ jfr ofvan
not. II. Möjligen böra äfven de tre gånger förekommande
preteritifor-merna firroda föras till en inf *firrjan (då först deras i blir förklarligt i
jämförelse med ferro, ferrena med e) i st. f. till ett^’rrón iså Heyne,
Glossar till Kl. and. D.M.; äfven Cosijn för till o-konjusationen nämda
former, Oudndl. Ps. s. 31, 32, 33; jfr. häremot fhty. ferrén städse med
e i rotstafvelsen). Ett äfven med hänsyn till rotvokalen analogt fall är
je.llou af fellan, */elljan, *fa.lljan.
*) Jag upptager ej här *gerwjan ’pres. gerieit, pret. gerwida, gertceda ,
ger-tcinga, emedan dessa sannolikt stå för *ga.rwjan, garmnga. Inf. gerwon
bevisar, efter hvad nyss (not. t, 5) anförts, intet för antagandet af e
såsom rotvokal. Af detta skäl har jag icke anfört dessa former såsom
stöd för ett fno. *gerva (jfr ofvan s. 236 n. 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
