Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
onödig som den är osannolik och obevislig. Jämte hyrde och
heorde förekomma nämligen äfven herde (en fång i Cädmons
Sat.1) och hirde (ofta i Alfreds metra). Alla dessa formers
ungefär samtidiga tillvaro synes mig enklast och bäst kunna
förklaras på följande sätt: af det ursprungliga ‘herdi uppstod
dubbelformer, i det e än kvarhölls af det följande r + kons., än genom
inverkan af det följande i öfvergick till i (jfr förhållandet i fs.,
där både herdjos och hirdi finnas); i det att nu r i den förra
formen forlfarande skyddade e från inverkan af i uppstod af den
genom brytning *heordi, heorde [eller bör brytningen anses ha
verkat först sedan *herdi blef herde?], hvarjämte dock äfven den
äldre obrutna formen herde, ehuru sällsynt, bibehöll sig.
Utvecklingen blefve altså följande:
Denna dubbla utveckling synes knappast kunna anses bero på
olika dialekter, ty man finner heorde och hyrde i samma skrift
(Gä. i Cod. Exon.) och hos Beówulf, som visserligen blott har
hirde (1 g.) eller hyrde (ofta), finnas både eorre (1 g.) och yrre
(ofta), weorce (adj. y^-stam till weorc) men wyrde (adj. ja-stam
till weorð). Den förklaring, som nu framstälts, hvarigenom alt
tal om ett i-omljud af eo till y förfaller, synes helt naturligt
äfven finDa sin tillämpning på de ifrågavarande presensformerna.
Utvecklingen blefve då äfven här denna:
|"werðið - weorðið - weorðeð, xoeorð [ell. werðið - *werðeð
-ðiÓ \
\’wirðið - ’vrirðeé -) - wyrðeð. wyrð.3) weorðeð?]
>) Handskriften liar dock herede.
3) Det lios Ettm. upptagna u’irðeð skall vara wyrðeð enl. Bosworfh (jfr
ofvan s. 242 n. *).
8) Mot den förklaring, som här blifvit gjord, af former som heorde och
we-orðeð, enligt hvilken äfven i ags., liksom i alla öfriga germanspråk utom
fno., r ofta haft kraft att motverka inflytande af i på föregående e, skulle
en annan tolkning af anförda former kunna sältas, enligt hvilken dessa
ingalunda bure vittnesbörd om en sådan inverkan af r. Man skulle
nämligen kunna antaga, att *u>erðið genomgående blifvit *ici>ðið, och att,
sedan detta blifvit ’*icirðcð, haraf genom brytning af i blifvit weortet, och
ell. * herdi - herde <, ,
(neorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
