Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar1), eller då endast eller nästan uteslutande former med y (af
verb på r) stå till samman med äldre former med i, y 2) (af andra
verb), bevisar naturligtvis intet mot antagandet af formernas på
eo ålderdomlighet.
Det återstår att nämna några ord om det enda hithörande
ags. starka verb, som ändas på h 4- kons., nämligen feohtan.
March uppger för detta presensformerna fyhst, fyht och hos
Bosworth finnas fyht, fiht upptagna, dock utan att
handskriftliga bevisställen angifvas; jag har ej häller någonstädes funnit
dessa former. Däremot finnas feoliteð, feohts) i append. IV till
de ags. lag. (Schmid, s. 384 f.), hvars handskrifter härröra från
11 :te årh. Huruvida man häri har att se en gammal form eller
’) Ex. lemna a) lieö-wulf (handskr. från 10:de årh.l, dår jämte cwiS, cwyå,
(site.å, gyteð, gylpeö,) byreð, cymest. scireå äfven eteå, swefeå (4 ggr),
wrece[å] förekomma samt blott med eo: sweoreeå, weoråeå (2 ggr); b)
Cod. Vercellensis, där jämte cwist, cwiå, trydcd, hwileå, byrå, [pirsceð)
äfven eteå, spreceå (2 ggr), bered finnas samt hweorfent och weoråeå (2 ggr),
dock äfven wyråeå (fl. ggr), -est liksom inf. myråan (fl. ggr; jfr Alfreds
Metra, där weoi ðeð och icyrö äfven växla och inf. oftast heter wyråan);
c) dikten om Salomo och Saturn, där weorpeå og weordeå förekomma
jämte friteå, briceð, silist, wigeå samt wegeå (så Cod. B. från slutet af ll:te
årh.; Cod. A, hvars ålder af Grein ej anges, har egentligen ‘wtyed», i
Sprachsch. af Grein uppfattadt som wigeð), bregåeå streyåeå; d) en handskr.
af de ags. lag. (Cod. H., om hvilken se Schmid, Ag. Ges. s. XXIII) har
jämte byred och byrð, (ligeå, nimeå, irneði nybildningarna steleå, stelð,
heleð, brecð och därjämte allmänt weorðeð, weorð; e) de ags. psalmerna
(handskr. se s. 243 n. 3), där nybildningar med e nästan äro regel,
såsom stoefeå, wreceð, cweåeå, etest, tredeð, spreccð, stredeð, men endast
cwyå, cwyst cvrist och syhst, syhð, sið [byrneð, ymeå\ med i, ^(dessutom
helpeå, delfeð, melteå, melgiå, jfr längre fram) och af verb på r -f- kons.
blott former med eo finnas, nämligen beorgest, hweorfeå, weordeå.
*) Ex. lemna de ags. evangelierna, där former som cymå, cwyst, cwyå (Ig.
cwiå), brycå, sprycst och spycst, sprycä och spycå, swylt, syhst, syhå, byrå
(blott en gång bered, se ofvan) allmänt förekomma och äfven wyrpå,
spyn>å, toyrå, men en gång, eget nog, weoråeö (Mc. XIII, 19), som här
väl kan vara en äldre form (inkommen från någon annan
bibelöfversätt-ning eller några äldre homilier?).
3) Jag fäster ej afseende vid det i Cod. B. af de ags. lag. (jfr ofvan n. ’)
förekommande jeohtaå i uttrycket gif man feohtaå, ty här synes plur. ha
inträngt i sing. (jfr March, Ags. Gr. g 402, 2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
