- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
271

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

särskilda germanspråken som i samma pers. i sing., har got.
-ip, fhty. -at, fs. -ad, fnfra. -it (ulan omljudskraft, jfr 2 prs.
p). fallil med 3 prs. sg.ferit), -et (jfr 2 prs. pl. sprelcet med 3 prs.
sg. icirpet), ffri. -at/i, ags. -að, fno.-i^utan omljud). Vid en närmare
undersökning skall man emellertid finna, att på ett något äldre
stadium af hvart särskildt germanspråk öfverensstämmelse äfven här
rådt mellan dem, i det de alla i 2 pl. ändats på -ep. Fnfra. och
fno. visa båda genom sin brist på omljud, att de haft -eðl) i 2
pl. vid den tid, då i 2 och 3 sg. i uli -is, -id verkat omljud af
a till e. Redan häraf finna vi, att äfven det got. -ip måste
genom den vanliga got. öfvergången af e till i hafva uppkommit
af ett äldre got. -eþ. Äfven de germanspråk, som nu ha -ath
(-at) måste på ett äldre stadium haft e. På grund af
öfverens-stämmelsen mellan got., fnfra. och fno. å ena sidan med grek.
(y^í«), lat. (vehitis), kelt. (berith), fslav. (vezete) å andra sidan
‘måste man nämligen antaga en europäisk öfvergång af a till e
äfven i 2 prs. pl. (jfr Curtius, Schmidt ofvan a. st.), och
sålunda äfven ett germaniskt e. I fhty. har detta e senare blifvit
utlrängdt af det stamslutande a i 1 och 3 pers. plur. 2): [af
find-a-mSs, *find-e-t, find-a-nt blef —, find-a-t, — ]; i fs., ffri., ags.
bar utvecklingen \arit den samma, men delta -ath har här se-

’) Westphals påstående, att det fno. icke omljudande -it måste vid
om-Ijudstiden haft a (se Philosophisch-Eistorische Grammatik der deulschen
Sprache, Jena 1869, s. 212—3), [är, som man lätt finner, icke hållbart.
Äfven Scherer (GDS. s. 193) antar ett äldre fno. -adh i 2 pl.

På alldeles samma sätt har litau. fått -ate i st. f. -ete i 2 pers. pl. genom
analogi efter 1 persons -anis Ijfr den motsatta analogibilduingen i fslav.,
där i pres. plur. I pers., genom efterbildning efter 2 pers. -ete, fått -emu
för äldre -omi, hvilket senare ännu i aoristen kvarstår bredvid 2
personens -ete); jag erinrar härvid om de många nybildningar, som såväl
substantivens som i synnerhet pronominas böjning i litau. har att
uppvisa (efter Leskien’s muntliga framställning). 1 lit. -ate kan jag
sålunda icke finna något större hinder mot antagande af europäiskt e i
detta fall än i fhty. -ai; Bezzenberger, som fattar litau. a som gammalt
(jfr s. 270 n. 2), säger dock om det fhty. a: »indessen wird das a hier
fúr i stehen und entsprecheud dem a der I. und III. pl. eingedrungen
sein* (A-Reihe s. 42).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free