Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(adj.-ändeisen -ochti och herieohin) fullständigt genomfördt *), ofta
i fall, som fullkomligt motsvara dem, där i samma urkund a är
bibehållet framför a’, I. ex. såväl framför enkelt ?• i turi (jfr tor;
se ock ofvan s. 174 n. 3), urrea (=*urja? Graff jfr öpoj), men
warid (i Ra. m. fl. icerid, nhty. Wer.d), mari (Meer), scario
(nhty. Scherge), som framför r + kons. \ga-turstic[jirprel.getorsta),
purc (a-stam) men harti (fno. herdar), vidare i nom. sing. af fem.
a-stammar, såsom utom purc i cunft, ga pulch (= -pulchtl jfr
Graff, III, 105), däremot maht, craft; jfr ock ubiltr (af obilér)
med chuadilla, cuning med ab-anstinc, static, mannisc. Redan
häraf kunna vi draga den vigtiga slutsatsen, att a-omljudet af
otill u i fhty. är vida äldre än a-o mljud e t afa till e,
hvilket ytterligare bekräftas däraf, att i samtliga fhty.
språkminnesmärken endast ytterst få fall af framför i kvarstående o kunna
uppvisas 2) utom sådana, som motsvara dels undantagsfallen vid
den gemensamgermaniska öfvergången af e till i framför a3),
•) Jag begagnar detta tillfälle att uttala ett beklagande däraf, att i de
nyaste, i många hänseenden förträffliga, monografierna öfver flere af de älsta
fhty. språkminnesmärkena, såsom Hennings öfver
Sanktgallen-vokabula-ren, Seilers öfver benediktinerreglerna (i P.-B., Beitr. B. I s. 402—85),
ingen särskild undersökning egnas åt detta så vigtiga fall af i-omljud frän o till
u — liksom ej håller åt den motsvarande öfvergångeu af e till i framför i
—, och att uttrycka den förhoppning, att i blifvande grammatikaliska
bearbetningar af t. ex. andra fhty. glossamlingar, än den i SG. Vok., en
lika omsorgsfull undersökning måtte egnas åt de nyssnämda arterna af
i-omljud som åt i-omljudet af a till e.
’) Sådana äro thoht (pres. af ett *tholjan\ 8—9 årh.), kolit, -int (till ett
*holjan, nhty. höhlen; 11 —12 årh.), holi (nhty. Höhle; gl. K. och flst.),
-molit (1 g. i Pa., eljest där och i Pa., gl. K. och flst. alltid mulit af
*moljan, *muljan, mulen) m. fl.
’) Ex.: a) framfor r: forist (superi.; Ra., eljest alltid furira, furist, furirfrn),
fornic (gl. K., Pa., Ra; men furnike gl. K., Pa.), torrit (pres. af ett
*turr-jan\ 11 — 12 årh.) och thorri (en gång i gl. K. mot det flere gånger äfven
i gl. K. såväl som i Pa., Ra. etc , förekommande thurri; jfr ock durri, f.,
alltid med u, thurst och durst, mask. i-stam alltid med u [men fno. porsti,
sva. mask.], likaså thurstit till *thurstjan, durslen; däremot regelrätt
alltid dorrén), ki-dorst (audacia, gl. K., eljest alltid -turst, Pa. och flat.,
•turstic, -turstida gl. K., Ra.) m. fl.; b) framför h: adj. på -ochti (gl. K.,
SG. Vok., Rb. och flst.), i en del substantiviska i-stammar, såväl mask.
som fem , med pä gemensamgermanisk ståndpunkt af ursprungligt u
uppkommet o (jfr härom ofvan s. 171—172), såsom lohs (1 g. 8—9 årh.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
