- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
296

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I de slavisk-1 ita u is ka språken har äfven i denna
omb-dande inverkun på föregående e. Från fo r n s I a vis k an harman
de tre bekanta inperalivformerna rici (till pres. rekq), jo?ci(pres.
pekq) och tid (pres. tekq\ jfr Leskien Handbuch der
altbul-garischen (altkirchenslawischen) Sprache, Weimar 1871, g 5). —

— I litauiskan och lettiskan är, så vidt jag vet, denna
inverkan af i hittils ej uppmärksammad. I flere fall syues den
emellertid här böra anlagas. Så i t-stammar, där mycket ofta
rotens ursprungliga a återfinnes som i, hvilket närmast utgått från
e. Ex. härpå lemna de litau. pilis (jfr grek. nóXiq), pirås *)
(jfr verbet perih,, pérti), klrmis ’) (men lett. zerms enl. F i c k, W.®

I, 522; jfr skr. krmi, lat. vermis för * c ver mis 1) svirtls (jfr svérti,
svaras), smiltls, szirdis (jfr fir. cride, hvarom se ofvan), m. fl.;
så ock de lett. pi’ls, pi’rts, smi’lkts (jfr smalks), sir du, zi’lts
(jfr inf. zelt, rot kal) tn. fl. (se Bielenstein, Die Lettische
Sprache, Berlin 1863, 1864, I, 272, II, 4). Så väl ock
stundom i ja slammar, t. ex. litau. zlrnis1) (af gernia-\ jfr fslav.
zritno för *gerna, germ. *kernan i fhty. kerno, fno. kjarni),
kir-vis (af kervia-, yxa; jfr fno. lijörr = *hervas’t)), lett. firnis,

’) Af orden pirtls, klrmis och zimis finnas finska lånord med e, ä; så har
finskan kiirmé — klrmis, hemé — zlrnis, och wepsiskan har pert (men fl.
pirtti) = pirtis (se Thomsen, Den gotiske sprogklasses indflydelse pä den
finske, København 1869, s. 48, 83). Åt minstone de båda första finska
orden skulle väl kunna ha ursprungligt e — ej, som Thomsen a. st.
s. 48 förmodar, °af i fremgået» — och sålunda hänvisa till äldre litau.
former *kermis, *gemis, i hvilka afledningens i ännu icke framkallat
i af e uti roten. Fi. pirtti skulle då vara ett yngre lånord, än de båda
andra. — Med detta mitt antagande jämför Thomsen, a. st. s. 108, där
det påpekas, att enskilda förlitauiska former kunna uppvisas bland de
finska lånorden från litau. (t. ex. former med ai = litau. g).

*1 Det got. hairus får väl antagas vara en yngre bildning än den nordiska
och hafva uppkommit genom öfvergång från m-stam till u-stam (jfr
Lundgren, Subst. St. s. 47 följ.). — Den ofvan gjorda
sammanställningen mellan litau. klrvis och germ. *hervas återfinnes ej hos Fick,
som med det senare — efter Benfey — blott jämför skr. fant (VV a 35,
W.* Ill, 67). Jämförelsen med lårvis synes mig emellertid fullkomligt
berättigad och återflnnes hos Förstemann, Gesch. 1, 69. Got.
hairus bör därför utgå från J. Schmidts förteckning på «\Vorte, welche
bisher nur in den deutscheu und arischen sprachen nachgewisen sind»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free