Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(jfr Bug ge i T. f. Phil. VII 232—3) kan bero därpå, att en
stam arian- med i oblika kasus städse bevaradt a (fno. arfi, sv.
m.) fans i fno. jämte ett sannolikt befintligt arljan- *| (got. arlja
sv. m., arljo, sv. f., fhty. arpjo, erpjo, sv. m., holl. erve). —
Den sva. formen erfingi behöfver icke, som i not 1),
förklaras som nybildning ur en stark form. — Del bör tilläggas,
att äfven fsve. har både aruingi (ä. VGL.) och ærwingi(Dpi. L.),
erfingi (Gottl. L.). Emellertid är här alltid en möjlighet, att a
kan ha uppkommit ur os genom inverkan af r (jfr s. 7 n. 1).
S. 15 n. 2). Här hade bort hänvisas till Bugge i T. f.
Phil. VII, 312; den af Bugge där gjorda förklaringen af
suf-fixet -inga medgifver ej antagandel af ett *arbangjan, hvilket icke
dess mindre synes mig tillåtligt.
S. 1513, ls, 19 Läs: *bandengi.
S. 15»o, 19 Läs: (*landangjan — *landängi).
S. 15« Läs: förekommer.
S. 156, i Läs: *landängi — bandingi.
S. 16® Står: (i morgunn), läs: (i morgunn, morginn).
S. 1610 Till styrkande af den stundom bestridda nordiska
grundformen *hafaþ hade Gottl. L:s hafvp kunnat anföras.
S. 16is Till behandlingen af ja vid i-omljud skall jag vid
annat tillfälle återkomma.
S. Itíis Formen hogynde i Ilomilieboken har jag här anfört
efter Bydqvist, II, 130. Den skrifves på de båda af
Ryd-qvist angifna ställena i handskriften hogynde, hogynda (se Th.
Wisén, Homiliu- Bók, Lund 1872, s. 100 r. 15, 142 r. 14).
Då eljest aldrig 6 synes nyttjas för œ — Wisén anför intet
sådant ex. i företalet — , utan delta regelbundet återgifves med
0, synes det öfverensslämmande o i båda formerna angifva, att
här verkligen är samma o-ljud som t. ex. i högliga, och alt
sålunda ett fno. *hógandi — *hogundi verkligen funnits, såsom jag
antagit5). På ett annat ställe i Homilieboken förekommer ett
’) Del i Skåne-lagen stundom förekommande œrue kan väl ej föras hit,
utan är väl annat skrifsätt lör det ojämförligt allmännare arue.
3) liydqvist tolkar emellertid, Sv. Spr. L. IV, 65, «hogynde» med
•hœ-yinde».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
