- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
307

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hogende (Wisén, s. 64 r. 23), om hvars o Wisén (s. VI)
anmärker, att det «undantags\is står = œ». Sannolikare torde
väl vara, att o här står för 6 och att vi således äfven här ha
en form utgången från grundformen *lwgandi. —
Gottlandsla-gens liugunda (ej hugundum, såsom här ofvan s. 1612 genom
skriffel står) utgår väl från ett femin. *hugund, *hogund (ej ntr.
pl. liugundi, såsom Sch ly t er, Gottl. L. s. 267 föreslår), som
förhåller sig till fno. hógyndi liksom gottl. fem. sannund (jfr.
ofvan s. 17 och nedan; Schlyter har äfven f., men tillägger:
«vel sannundi, n. pl.?») till fno. sannyndi.

S. 17® Läs: *sannandja — *sannundi.

S. 173 I gottl. fins ännu ett fem. sannund (enl. Prof.
Sä-ves meddelande).

S. 17is,. Förklarigen af e, œ i trendi, œrœndi är ej
tillfredsställande. — Sådana ord som apynja, vargynja tala äfven
emot att y kunnat inverka på a. — Med det på senare tider
antagna skrifsätt har ordet formen ørindi, hvars 0 Lyngby
antar (T. f. Phil., II, 305) ha framkallats genom inverkan af
andra stafvelsens u och tredje stafvelsens 1 på a. J. Schmidt
antar (Vocal. II, 478) för detta svårförklarliga ord grundformen
*arvjandi af o.rvj-andjci-, hvarur de fno. formerna möjligen låta
förklara sig, men knappast de öfriga germanspråkens utan något
omljud i rotstafvelsen, ej häller den ännu i gottlandsmålet
lef-vande formen arundi (enl. Prof. Säve). — Allehanda nya
för-slagsmeningar rörande detta ord förbjuder mig utrymmet att här
framställa, utan må de en annan gång meddelas.

S. l7io Än hos Fick, W.3 111, 93, finnes ett «hjarni, n.»(!)
fördt till en grundform »hvernja, n.» — Ett likartadt fel begår
Förstemann, då han (Gesch. d. deut. Spr. I, 296)
sammanställer kjarni (hvars ja visar, att stammen måste vara kernan-)
såsom ja-stam med lit. zlrnis (står oriktigt zirnis).

S. I81 Kanske bör *bjalga, såsom Dr. Wimmer enskildt
påpekat, antagas i st. f. *belga.

S. 195 Kotformen skalg fins utom i skelgja i det med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free