Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nomina, Göttingen 1875 (239 sidd.; det af mig ofvan s. 155
n. 3 aDförda arbetet, tryckt 1874, är en doktorsdissertation, som
blott innehåller de 65 första sidorna), Schlueter (s. 206)
utförligare behandlat detta ämne med hänsyn till fs. Det behöfs
efter detta ingen vidare utredning rörande det likartade
förhållandet i ffri.
S. 264a Ett märkligt stöd för mitt antagande af ett fhty.
qyctn gifver dethosLexer, Mittelliochdeutsch.es Uandwörterbuch,
I B., Leipzig 1872, s. 1672, upptagna mhty. kan (rim på än).
S. 265i7 Det enda ord från de äldre runinskrifterna, som
här skulle kunna anföras, är det svårförklarliga och omtvistade
Erilan, EirilaR, af hvilka den förra formen förekommer på
Var-num- (el. Järsberg-) och Lindholminskrilterna, den senare på
Veblungnæs- och Byinskrifterna. Gislason fattar i i ErilaR
som bjälpvokal (se Aarb. f. N. O. 1869 s. 97, 1871, s. 364),
emedan ordet eljest i fno. bort bli *irill i st. f. jarl, medan åter
Bugge anser i vara uvæsentligt» (se Tidskr. f. Phil. VII, 239,
Aarb. 1870 s. 209—10, 1871 s. 224). Det kan icke nekas, att,
såsom Bugge (sista st.) betonar, den omständigheten, att i
skilda inskrifter alla ha detta i i andra stafvelsen, starkt talar
för den senare åsigten Detta ord skulle kunna tjäna som
bevis för den af mig ofvan framstälda åsigten, att äfven i fno. r
längre skyddat e Irån inverkan af följande», om detta* vore
ursprungligt (således Eri-las af en stam En-1)) och ej stode för
ett äldre *ErelaR — *Eralas, i hvilket senare fall den underlåtna
inverkan af i vore att förklara på samma sätt, som s. 275
blifvit gjordt med afseende på fhty.
S. 26810 Själfva denna antagna öfvergång från -ejan till
•ijan skulle dock väl, såsom Bezzenberger vill (se s. 267 n.|,
*) 1 Den komparative Methodes Betydning for Studiet af den nordiske
My-thologi, Kristiania 1875, s. 23, tolkar G. Storm erilas som *Ers Søn«
och hänvisar till den sydtyske guden Er, hvars namn återfinnes i
Eri-tag (se Grimm Deut. Mythol.3 1, 183). Är Er en ursprunglig i-stam
(jfr grek. cqis, skr. ari, fiende)?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
