Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
består af fem nioradiga strofer ocb en envoi på fyra rader,
hvars rimföljd motsvarar strofernas sista hälft. Hvarje rad
utgöres af tio hörbara stafvelser, och rimmen äro allesammans
manliga. Alla stroferna hafva samma rim, hvilka komma i
följande ordning: a, b, a, b, b, c, c, d, d. Att de tre
infini-tivändelserna med manligt slutfall er, ir och oir samtliga
ingå i rimföljden kan äfven förtjena anmärkas, då detta visar,
att författaren sökt beqväma och lättfunna rimslut och
sålunda ej kan göra anspråk på något större konstnärskap.
Bland mig tillgängliga samlingar har jag ej funnit någon
ballad eller chanson, som till sin metriska byggnad
fullständigt öfverensstämmer med denna, men vill dock påpeka
följande såsom densamma nära stående. I Prof. A. von
Keller’s ,,Romvart“ finnes sid. 247 upptecknad en ur
hand-skr. 1490 af Bibliotheca reginensis i Vatikanen hemtad
chanson af le Chåtelain de Couci, som likaledes utgöres
af nioradiga strofer med tio stafvelser i raden, der
rimföljden är densamma som här, med den skillnad likväl, att
i de olika stroferna rimmen ej äro desamma, hvilket äfven
är fallet med en för öfrigt öfverensstämmande chanson af
Raoul de Soissons, hvilken förekommer i det från
Cra-pelet’s officin utgifna arbetet „Les poétes fran^ais depuis
le Xlle siécle jusqu’å Malherbe11. Ur ofvannämda
handskrift har Prof. v. Keller vidare meddelat en ballad, der
tillskrifven Jean le Petit, i hvilken strofer och envoi ha
samma meter som denna, om man undantager, att i stroferna
den femte raden, tredje i-rimmet, saknas. I den stora
chansonhandskriften nro 289 på stadsbiblioteket i Bern, hvilken
af J. Brakelmann i Herrig’s Archiv banden 41, 42 och
43 blifvit fullständigt meddelad, med undantag blott för det,
som Wacker nagel redan förut offentliggjort i sin
„Alt-französische Lieder“, finnas några, hvilkas meter påminner
om dennas, så isynnerhet nro 26, af Raoul de Soissons,
och nro 112, en jeu-parti tillskrifven Pierre de
Belmar-cais, samt ytterligare några andra, der öfverensstämmelsen
är mindre. Af alla kommer Charles d’Orléans densamma
närmast i sin Ballade sur la mort de sa dame, der enda
skillnaden är, att de två sista rimmen ha följande ordning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
