Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behöfver uppfattas såsom felskrifning för diex, ehuru detta
ord visserligen gåfve en bättre och lättare mening, ty på
samma sätt som man finner formen iex jemte eulz, nu yeux,
kan här cluex stå för duels eller duéls, nu deuil. Duex
d’amours blefve alltså att återge med kärleksqval.
v. 4. Qui — Här dativobjekt, hvilket i det äldre språket
vanligen återgafs med cui; för öfrigt gjordes framför följande
vokal ingen bestämd skillnad mellan gu och cu.
v. 4. Serf — Att d finale i burg. dialekten hårdnar till t,
är redan i inledningen påpekadt. Vi ha här ett exempel på
hurusom v efter samma lag öfvergått till /’. Framför det
flexiviska s, som sedermera tillkom, blef det deremot stumt
och bortföll slutligen, och så har i det moderna språket
formen sers trädt i stället för serf.
v. 5. Anterain — Vanliga formen är enterin — enl.
Scheler af en antagen form integrinus —; men i analogi
dermed, att t. ex. hautain ibland finnes skrifvet Tiautin kan,
för att få rimorden äfven till det yttre lika, här ain blifvit
användt i st. f. in. I det moderna språket finnes ännu ett ord
nourrain af nutrimen, der sålunda nasalt ai uppkommit ur i.
v. 6. Reiair — Kan svårligen vara något annat än det
fordom förekommande regehir eller rejehir, hvars betydelse
är bekänna, yppa.
v. 6. Pancer, v. 28. Pances, v. 37. Pans visa en ganska
konsequent, ehuru mindre vanlig, rättskrifniug för verbet
penser.
v. 6. A moins Att här ej står au moins, får kanske
uppfattas som felskrifning.
v. 7. Lairais — Här 2 pers. sing. futurum. Ett af
kännetecknen på den burg. dialekten är att i st. f. a till
och med i verbaländelser använda ai, hvarpå vi längre fram
få flera exempel.
v. 7. Tele — Scheler i sin edition af Baudouin de
Condé sid. 380 påpekar, att alltifrån det 13de seklet
ad-jektiverna tel, quel, grant och fort ganska ofta anträffas med
det fem. stumma e, i motsats mot hvad annars är fallet med
adjektiver bildade från latinska sådana utan serskilt form
för genus femininum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
