Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. 23. Gauuig — I motsats mot hvad v. 5 är fallet med
anterain, der för de corresponderande rimorden den nasala
ändeisen in, burg. ig, blifvit utbytt mot am, finna vi här
denna form just i rimmet, oaktadt att Gauuain är den
van-ligen använda. Att här detta namn förekommer, är ett*
ytterligare bevis på, huru allmänt kända och beundrade konung
Arthur och hans riddare på den tiden voro.
v. 24. Partir — Seheler i sitt glossarium till Fr oissart
anför ett exempel, der se partir har betydelsen spricka,
crever, hvilken äfven här tyckes vara gifven. Att med
bestämdhet säga, att här detta verbum är intransitivt, är
vanskligt, då efter verbet faire den följande infinitivens
re-flexiva pronomen gerna faller bort.
vv. 25—27. — Dessa tre rader tyckas af kopisterna
ha blifvit vanställda, ty de lemna nu ingen begriplig mening.
v. 28. As autres esmouoir — Ett nytt exempel på den
till infinitiven hörande prepositionens sammansmältning med
objektsordets artikel. Se härom Diez Gramm. III, 460 och
der anförda arbete.
v. 29. Qii’a toi me tain — Angående que såsom subjekt
se Burguy Gramm. I. 161.
v. 30. Don tout — Liksom ännu i dag dess motsvarande
talienska form del tidto, begagnas här detta adverbial
affirmativt, då det deremot i den moderna franskan endast
förekommer i nekande satser.
v. 34. Quis — Den af Seheler i hans edition af
Bau-douin de Condé sid. 392 framställda iakttagelsen, att i
1 pers. sing. pres. ind. finalt d eller t inom den dialekt, med
hvilken han der har att göra, den picardiska, stundom
ersättes af c, kan äfven tillämpas på den burg. dialekten, blott
att man utbyter c mot s. Detta har också Burguy
om-nämt i sin grammatik I, 216, men inskränker det till finalt
d föregånget af nasal. Efter denna regel blir alltså den
ifrågavarande formen af verbet cuider eller quider i burg.
dialekt cuis eller quis, hvilken äfven står anförd i
Roque-fort’s glossarium. Men jemte denna form finnes äfven en
annan utan s, der d; enligt regeln för final konsonant hårdnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
