Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(1. c. 156) såsom ursprungliga praesentia åxuyr^ai, ålat.vxTr^m,
yiyrftu, deiSta, to).na, looiyct, xixijåa, xbyuqtjdg, fiéfiVTjfitti, fii(ir(va m. II.1).
Om nu dessa äro intensiva utan (ursprunglig) perfektbetydelse,
huru skola vi döma om neyåfirjyut (Soph. Aj. 139 uiyuv lxpov tgta
xal ti.), TB&avftaxu (Xen. Mem. I, 4, 2—3 t<ruv ovattvug T&&av/.iuxag
inl uoifxit:). nsyikrptu (Pind. Pyth. I, 25 öaau di «i; n. Zevg, UTV-
~or ru( ridur JlieglSav aiovttt), rr:T1IT 1-yi]y.uty{ (rovg vg ol iiyvnjioi,
Herod. II, 47, 2), ut^lur^.a (Theophr. 28), éanovSaxa (vara
alvar-sam, bruka 1. tala alvar)2)? Dessa verb beteckna
otvifvel-aktigt icke en beundran, en kärlek, ett hat o. s. v., som
upphört, utan känslor, som ännu bestå, och likväl fattar väl
ingen3) presensbetydelsen i dem såsom ursprunglig och
omedelbar, utan såsom förmedlad af en ursprunglig perfektisk,
d. v. s. så att i necpofhjfiai, för att välja detta exempel,
förskräckelsen utsäges såsom på en gång påkommen och
bestående. Just i denna sammanfattning till enhet af det
fulländade och det närvarande ligger den intensivbetydelse, som
man väl kan tillägga vissa af dessa verb, ss. just nnfö^jum,
ianovSaxa\ jfr. SBÖaxgw&ca, vara förgråten II. XVI, 7; Plut.
Arist. 184). Denna i sig sjelf sekundära bibetydelse fram-
’) tétqxa (II. III, 176 aXXä ruy ovy tyévovto * Ttt yai xXaiovaa T.) har väl
blott af förhastande kommit med i förteckningen; knappast kan
väl någon vid närmare eftersinnande vilja påstå, att ,.jag smälter0
(i tårar) är riktigare öfversättning än „jag är försmält“ (jfr. Xen.
Anab. IV, 5, 15 rr)r yiöva ti’xa&v Ttttjzdrai).
Plato Phaedr. 234 D nat&iv y.ai oiiyi ianovöay.ivui’, ibdm. 276 B; id.
Phaedo 64 D tpaivctcct ooi ytÄoovifiou <-■ ; (5 o O.’ tivai åurtovduyévai moi t a~ t)dovä$j
Aristoph. lian. 812—13 ur av y ol ötanörai sanovdaxænt, xiicu/.ia&‘ i)/xiv
ytyvttat] jfr. Xen. Symp. 2, 17 lanovåuy.öti zt» rtgooæTti».
3) Curtius sjelf säger II, 158—9: „ich bin geneigt — Ti$aoui,za —,
nt-növijiiat, nefuptinai, ianoiiåay.a ebenso aufzufassen“ (i. e. als secundäre
Perfectopraesentia).
5 „Ein Zustand ist intensiv heisst ein Ding ist ganz in diesem
Zu-stand, voll in ihn eingetreten — der Zustand ist an ihm vollendet.
Dies ist sicher fur derartige Verben die Briicke von der intensiven
zu der perfectischen Bedeutung, und in diesem Sinne sind
schliess-lich alle die zuletzt angefiihrten (i. e. die Verba des Affects)
gewisser-massen Perfecta11, Fritzsche 1. c. 56. Om „schliesslich" syftar på det,
som formerna äro i det verkliga språkbruket, så äro tvärtom ,,säkert“
mängden af de verb, F. uppräknat, ss. urifrijna, yiyrfta,
schliess-lieh praesentia. Onekligt är väl ock, att F. för att kunna härleda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
