Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänseendet är SeS’a-o/ua (af 8éo> binder), som t. ex. Xen. Cyr.
IV, 3, 18—21 i en persons tal uppträder midt ibland elfva
futura prima och Plato Respubl. II, 361 E omgifvet af 5 dylika
(u<<anr(<i. (rrgeftlæcrerat, S-, éxxav&ijasrai TbKf&aluä, —
uvaayivSv-J.evdtjueTca xal yvbjubxai —). Men nu visar sig hos perfektet
dédtfuu sjelft en benägenhet att ställa sig på samma linie med
verba actionis infectae; jfr. Xen. Oec. 14, 5 ■j-ifqamcu yaq
’C)\UIOVG-Oat értl roTg y.lifiuuin xal dsdéa&tti, rv Tig ålo>, och id. Mem.
I, 2, 49—50 tre gånger dsöéa&ai {rov åfict&écrTBgov vnb tov
<roq>ta-tujov vijfiiftfiv st’fj öeäioxtai); Pind. Pyth. III, 95 xégdei xal voffia
Séåsrai. — Här hafva \i nu kanske exempel på ett sannskyldigt
intensivum; hvem skulle ej finna det lämpligt, att bredvid
„gissla, tortera, bränna, korsfästa" stode ett ord, som
utmärkte ett „våldsamt bindande’1 (jfr. Warschauer 1. c.)? Dock
tror jag icke, att någon vid närmare eftersinnande skall
föredraga denna förklaring framför den enfaldiga, att SeSitr&ai
egentligen betyder „vara bunden, befinna sig (ligga) i bojor
eller fängelse11 *) (8iuf.uov 1. h qnluxr,\ elvai), och att man, för
att undvika likheten med Szla&at (behöfva, begära), valde
detta uttryckssätt, äfven der meningen närmast var „bindas,
slås i bojor“, liksom t. ex. latinets part. praes. af reor, som
det tyckes, af formella skäl försvunnit och ersatts af part.
praet. ra tus. — Detta leder tanken till de två participia
ntnh-tfwg och xnxonäg, åt hvilka Curtius och Fritzsche vilja
tilldela ursprunglig betydelse af intensiva praesentia, under det
motsvarande indikativer äro bestämda perfecta. Om på de
anförda ställena2) perfektbetydelsen vore —- hvilket den väl
ej är ■— rent af omöjlig och orden måste fattas „medels
ideliga (häftiga) slag“, vore det väl ändock något förhastadt
att af dessa enstaka facta draga någon slutsats för
intensivbetydelsens ursprunglighet på grekiskt område i det redu-
MEN. kr ooi (pQciaa)’ rövå1 åotiv ov%i Santiov. TEY. avraxovosi tovto
*/,. tog ts^céxi’etat. — Om förhållandet med latinets fut. ex. jfr. Madvig,
Opuscula acad. p. 60 ff.
*) Cyrop. V, 1, 12 dsdt/névovg ioyvQotéfjq avdyxtj ij ei iv oiåfjqin idédevto.
Anab. IV, 3, 8 i v nsåaig Jedéo&ai.
2) II. V, 763 ao y.er AQrta Ivyqwg nt/t/.ijyvia juå/tjg anodiuy/xai] XXII, 497;
Od. XVIII, 335.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
