Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Isidor Flodström-. Anm. at
i noterna ’). — Æ. 24. arvumin. Sehl. förslag arveenum är kanske
sannolikare, då i handskriften äfven kan läsas arwnum, efter hvad som
meddelas i „Addenda et Emendanda11 i Collin-Schl. upplagan. — G. 2.
pa ær tilgœvcer bör väl ändras till pa æru ete. — R. 5. Handskriftens
hcen hade väl snarare bort ändras till hin, såsom i VGL. II, än till
han; att i § 2 jämväl står han, .oaktadt man väntade sig hin, behöfver
ej väcka någon betänklighet, då det ju står ensamt och ingen
motsättning till ett föregående han behöfver utmärkas2). — 5:1.
vkvapins-här och på de öfriga ställena i samma flock borde väl ändras til
ukvœ-pins- ; ty är man ock en smula oviss om slutkonsonanterna i ordet,
så är dock vokalen æ tillräckligen bestyrkt af hela så väl svenska som
danska litteraturen3). — 11. nekuapum borde väl ändras till nekvæpum
(VGL. II. nequcepum). Visserligen gifves det i danskan ett subst.
kvad, men i svenskan saknas säkra spår till det samma; och det är i
sanning dristigare att antaga ett för språket eljest okändt ord än att
ändra ett a till ce i en handskrift, som vimlar af felskrifningar af
denna art. — J>. 17. rantœr borde väl ändras till rcentcer; visserligen
låter en form rånt tänka sig på nysvensk ståndpunkt, men af ett
rana i VGL. kunde väl aldrig blifva annat än ranapœr. — 19: 2.
skapat föreställer väl skapap (plur. n.), såsom straxt nedanför samt på
båda motsvarande ställen i VGL. II. — L. skama borde väl ändras
till skam, såsom i I (scam), snarare än till skamma. — J>1. En
pridi-ungin; bätre En pridiungcer (B, C, Il pripiungœr); felet -in i st. f. -<zr
kan lätt vara föranledt af de föregående ackusativerna. — VK.
Bcella-bygö borde ändrats till Balldbygb.
Särskilt hade man väl kunnat hysa mindre betänkligheter för en
ändring vid de tillfällen, då två eller flere handskrifter vitna mot cod. A.
Flere sådana fall äro anmärkta i noterna, hvarigenom läsaren själf är
satt i tillfälle att därom döma. Bland öfriga anmärka vi:
Efter Æ. 22. markuin hade man bort intaga Fragmentets ord,
som öfverensstämma med VGL. II. — R. 1. sœndit mcen; då hand-
*) Upplagor af fornskrifter, där det rätta förhållandet mellan text och
noter finnes iakttaget med smak och urskiljning, äro Svend
Grundtvigs „håndudgaver11 af den äldre Eddau. Det är böcker,
som skulle kunna läsas utan noter, i fall dessa näml. vore så
koncist affattade som i den skrift, som utgör föremålet för vår
granskning, och icke innehöllo en mängd språkliga och
mytologiska anmärkningar, hvilka icke utan förlust kunde förbigås.
2) Det får dock ej fördöljas, att hæn här, likasom Æ. 12: 2 samt i
hcengat (för hingat) R. 1 i cod. I, skulle kunna vara den äldre
formen för hin, motsvarande isl. enn (ehuru ej i isl. en form henn
finnes).
s) ukvcepinsorp är kanske en sammansättning med gen. ’ af parte,
pret., sålunda: ord hvarigenom någon blir „okvädd“; liksom isl.
huliöshjålmr betyder: hjälm, hvarmed man blir höljd, fsv. fæghins
budh, fœghins tidhande (se Sv. Spr. L. V, 70), isl. fegins dac/r: bud,
tidender, hvaröfver, dag, på hvilken man blir glad. Pa dylika
sammansättningar anför G rimm (Deutsche Grammatik, II,
Göttingen 1826, sid. 676) blott ett enda exempel, näml. „uni
uieus-gierig (novi cupidus)11, som dock skiljer sig från de ofvan anförda
därigenom att sista delen är ett adjektiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
