Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exempler til at illustrere reglerne med og tillige udeladt en god
del af, hvad der står hos Wimmer. Men overensstemmelsen både
i reglernes formulering og anordning er alligevel ofte slående.
Vi betragte f. ex. hr. N.’s § 12; den lyder som så:
12 §. Förlängning.
1. Vokal förlänges, då följande kousonant(er) försvunnit;
t. ex. impf. 1. 3. sgl. vd, för vag, till inf. vega (sv. lyfta);
impf. 1. 3. sgl. brd för bragd, till inf. bregöa (sv. svänga).
Stundom visar sig konsonant-bortkastningen förat vid jemförelse
med beslägtade språk; t. ex. nti (sv. nu), jemf tysk mm.
2. Vokal förlänges, då han efterföljes af tt, som uppstått
genom assimilation af palatal(er) och t-, alltså impf. 2 sgl. lått,
för lagt, till inf. liggja (sv. ligga) ; impf. 3. sgl. potta, för
pokkta (!), till inf. pykkja (sv. synas).
Stundom visa sig de element af hvilka tt uppstått, ej i
forn-isländskan utan i närbeslägtade språk; t. ex. måttr (av. magt), jemf.
tysk macht.
3. a, O, il förlängas framför l åtföljdt af M, g, k, p eller
/’; t. ex. älmr (sv. alm), gdlgi (sv. galge), bölginn (sv. uppblåst),
bälhr (sv. skiljevägg), dlpt (sv. svan), kdlfr (sv. kalf), folk (sv.
folk), ålfr (sv. ulf) ; äfven skrifves hals (sv. hals). Emellertid
finna vi nyss antydda regel icke tillämpad öfver allt; t. ex. (hos
afljudsverb) impf. sgl. svalg (sv. sväljde), ej svdlg.
«-omljud af de nu antydda d, ô, à äro desamma som af
a, O, U ; alltså dlpt, nomn. pl. elptr-, säkra M-omljud af nämda
d kunna svårligen påvisas ; t. ex. dat. pl. kalfum.
Hos Wimmer lyder det pågældende afsnit således :
§ 16. Vocalförlängning. a) Vocalerna förlängas till
ersättning för bortkastade consonanter, särskildt n, fl (g) och li,
mera sällan andra: ass bjelke = got. ans ; dst kärlek = got.
ansts-,......Id jag, han låg för *lag (Hah) af liggja; . . . .
brd jag svingade, för *bragö af bregöa ....
b) Likaledes förlängas vocalerna framför tt, när detta har
uppstått genom sammansmältning af t med en föregående guttural
(= got. ht): åtta åtta, nått eller nött natt, réttr rätt, flétta
fläta, döttir dotter = got. ahtau, nahts, raihts, *flaihtan, dauhtar-,
nht. acht, nacht, recht, flechten, tochter.
c) Framför Ue, Ig, lp, If och Im hafva a, o och u på Island
(men icke i Norge) temligen tidigt öfvergått til à, « och ti, t. ex.
. . . .; folk folk; gdlgi galge = got. galga-, hjälpa hjelpa
= got. hilpan . . . idfr ulf = got. vulfs-, hjälmr hjelm —
got. hilms, o. s. v. (Dock skalf, skulfmn, skolfrm, præt.
och part. præt. af skjdlfa.) Likaledes är a förlängdt framför Is
i håls. Doch behålles vid «-omljud alltid e och y af de
ursprungligen oförlängda vocalerna a, O och U (kålfr kalf — kelfa
kalfva; tölf tolf — tylft tolft; . . .). I de äldsta isländska
handskrifterna öfvergår detta d genom t<-omljud till O (lljdlnir hjelm
— dat. pl. hjolmum, senare hjdlnmm; hjälp hjelp, senare hjälp
§ H c).....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>