Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. JohauHson:
anses jämförliga med t. ex. de tre stammarne s. ahar, akan
och ahas o. s. v. (jfr s. usas-:usar-, uîég-.aîév o. s. v.).
Några möjligen med Xäg sammanhängande dunkla glossor
skola här anföras, utan att jag kan göra något försök att
tolka dem. Särskildt svår är i.éaöa’ fj Hgo/îj t&v nerq&v, Hes.,
livartill M. Schmidt i noten tilfogar: „le. d« cod., lénSa Mus.,
qui literam expuuxit. Infra Äsöfc’ i] s^o/i, t£W m^qvHiv. Jsiqada.
éÇo/lv non ausim componere. mådda — n4’«?“ Möjligtvis
gommar sig i denna glossa en kärna, som hänger
tillsammans med stammen i A«e; något säkert kan derur dock
ej vinnas. Det redan nämnda Keanergia ■ U&og lüog Hes. jfr
[lionéTQiov ■ M&og Mo?] och i noten: „immo Isionérqwv“, kan stå
för ursprungligt * l&ßu-, men bör kauske sammanhållas med
lig nhçtj o. s. v., hur det än må vara att tolka (jfr dock
Baunack Studien I, 1 p. 35). Glossan hijvog. u&onvqy/a,
i noten : „laïvovg nvgj-ovç Eur. Tr. 5 cfr. lâïvov ■ ni q y og M&ivog“
erbjuder knappast något material för vår undersökning1).
Hittills ha vi blott haft att göra med stamformerna
*(o)lc-u- och *(o)la-u-. Ett *olo-u- med rotens fullare
två-stafviga form finna vi enligt min mening i *’ Olo- fo-aawv. Den
första beståndsdeleu leder mig öfver till en annan grupp af
ord. Från betydelsen sten är öfvergång til betydelsen af eu
viss metall eller en metall hvilken som hälst mycket lätt.
Vi äro sålunda berättigade att med Bezzenberger (BB.
II, 271) hitföra de af J. Schmidt (Voc. II, 146)
sammanställda orden : lit .alvas, lett ■ alwa ’ziun’, fpr. alwis ’blei’, fbg.,
serb., slov., russ., eech. olovo ’blei’, pol. olöiv’, nsorb. tvoloj.
Detta gifver också anledning till den förmodan, att äfven
det mht. löt, ndl. lood, ags., engl, lead (jfr äfven tnht. loeten,
loetec o. s. v.) äro att föra hit (jfr Bezzenberger a. st.).
Dessa ord förutsätta en germansk grundform *lauöa-. Denna
form är, hvad suffixet vidkommer, enligt min mening att
’) Ännu osäkrare är den hesykhiska glossan [*»«%■ h9o).ivatos\
hvar-t.ill M. Schmidt i noten: „Irao UmXyg vel Iciwfoig.“ lewtijg åter
glosseras me’d teZiLui; igd>h/s (jfr Baunack Studien 1, 1 p. 34 f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
