Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lüav, någut som ej är att förtiga, genom rent ytlig diektasis
uppkommit för att utfylla metern (jfr C aval lin N. Tidskr.
f. fil., n. r., VI, 283 n. 4). Blott poetiskt ord som det var,
kunde dessa former lätt användas just i en med koust
skapad form hos senare och attiska diktare.
Mitt ansättande af en ursprunglig ack. *Xafnv och nom.
*lavç kunde möjligtvis erhålla ett stöd i ett par
inskrifts-former, om de nämligen vore någorlunda säkra. Dessa
former äro (i)«ï«j’ (CD. 34), såsom Baunack Rh. Mus. XXXVIII,
296 föreslår (xé Xotvav i st. f. xeavav) och /-hinrJ) (CD. 37)
såsom Foucart (hos Le Bas Voy arch. II n. 162 a, expl.
p. 79) och Baunack a. st. skrifva, eller I6«r, såsom Cauer
skrifver, jfr dock Add. 34 och 37 (se Müllensiefen De
titulorum laconicorum dialecto, Diss. phil. Argent. VI p. 31).
Dessa former kunna visserligen, äfven om de äro riktiga,
icke representera den ursprungliga ack.-formen *hxfav, men
kunna dock vara framgångna ur en analogice från en
lakonisk nominativ *kavg2) förallmänligad stam luv-, .Nu får
dock ej den möjligheten uteslutas, att de nämnda doriska
ackusativformerna äro nyskapningar af arkaiserande skrifvare.
Den sofokleiska formen laov är redan ofvan omnäind
(jfr äfven Et. M. p. 552, 57). I kretiskan är den tematiska
flexionen den ensam gällande: lao gen. Gort, X, 36, M[o]
XI, 12 (se Baunack Inschr. v. Gort. p. 69 f.). Det kan
dock sättas i fråga, om Baunack har rätt i att skrifva
ü,«oç och icke Xtwç, emedan ett långt « i kretiskan knappast
har kunnat uppkomma på det ofvan beskrifna sättet; och
att antaga en stam med annat qvantitativt afljud är icke
särdeles tilltalande.
’) Månne av w i senare lakonakan? (jfr Müllensiefen nedan
anf. arbete n. 58, 10, hvarest ai-zäi förekommer = avtoü).
2) En dorisk nom. Het/;, som varit antagen, finnes ej. Det enda hvarpå
antagandet af en sådan nominativform skulle stöda sig, är läsarten
Zevç xanxtotacg hos Pausanias III, 22, 1. Detta är en onödig och
oriktig konjektur af Sylburg (jfr Lobe c k Paral. 92) i st. f.
handskrifternas riktiga läsart Ztù; yunnùtaf (enligt Danielsson,
jfr Bnrsian Geogr. II, 145).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
