- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Ottende bind /
216

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K. F. Johansson:

liugen från död kropp till kött är ju lätt förståelig, d. v. s.
köttet fattades företrädesvis som den döda kroppen. Likaså
kunde lätt den förallmänligande betydelsen kropp utveckla
sig ur död kropp. Blott sålunda kan jag förstå de liktidiga
betydelserna kött, kropp och lik i de. germ. språken. — Den
germanska neutrala formen *ltka(m) tyckes häntyda på en
s. k. participialbildning; ursprungligen var sålunda
betydelsen ungefär ’det förintade, dödade o. s. v.’, eller abstrakt
ungef. ’död, fördärf. En träffande parallel för den här
antagne betydelseutvecklingen det dödade, fördärfvade: död
kropp: kött erbjuda fn. sldtr eg. ’slag 1. det slagna’, sedan
väl ’död kropp’ och till sist ’kött’ äfven som sv. dial. fårfall
(af falla), som betyder det dödade fåret, den döda fårkroppen,
f årköttet*).

I sammanhang härmed vill jag i korthet anmärka, att
några nordiska ord möjligen kunna sammanställas med de
nu behandlade orden, nämligen sv. lik-torn, d. ligtorn, n. äfven
liktaarn (It. lik-dom), n. dial. lik-taa. Antagligen hafva Hera
folketymologiska invärkningar gjort sig gällande vid
bildandet af de olika dialekternas ord; men sannolikt är, att
den första delen sammanhänger med lik o. s. v., möjligen
under betydelse af kött eller dött kött o. d. Huru vida ett
sv. dialektiskt likkna ner ’digna ned’ (hos Rietz p. 404) på
något sätt bör härledas ur den ursprungliga verbal-stammen
(»)%- ofvan, vill jag ej afgöra.

Kanske är det förhastadt, men man kunde dock
förmoda att i *{ax)le- (jfr i synnerbet 1. ab-olé-re, lé-tum)
gömmer sig samma enkla element, som vi återtiuna med olika
afledningssuftix i: *(ax)leu- (oXXvfii < *uX-v-v-^i, 1 .lues, lit.
liäu-tis, fisl. lijja), *{ax)lei- i utbildningar just som vårt *{ax)lei-g-

o. s. v. (jfr Danielsson Zur altit. wortf. u. formenl. p. 49).

4. Gr. xs’ivoç, èxehoç, xrjvoç.

G. Meyer har (Gr. Gr.2 § 434) visat, att mau, för
y.üvnç, f’xüvog knappast får antaga äkta diftong (jfr C au er

*) Så ock n. dial. fall ’krop af et slagtet dyr’ såsom nautsfall,
smalefall; jfr liknande betydelser i 1. cadaver (: c ado), mù^a (: nimw),
fisl. lirør (: ags. hr nosan-, se Bugge Edda Guôr. I, 5, 12, p. 243).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr8/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free