Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjijrpa (uttalat giyrpa), och härvid har kanske också
på-värkan av ljudförbindelsen gi i subst. giorj) spelat en roll.
Jämte (lös)giurper har man emellertid även (t. ex. i VML. I)
lösgiorpir med io. Här har man efter inf. görpa (se ovan)
bildat part. giorper (jmf. föra — forpe — forper), men även
från subst. giorp kan io här vara infört. I VML. II 30, 1
hskr. D synes en form utan inskott av i föreligga i part.
lösgorpe. Men då man alltså hade två verb gyrpa — giurpe
— giurper och (det av subst. giorp bildade) giorpa— giorpape
— giorpaper med samma betydelse, så väcker det ej
förvåning, att i Cod. bildst. en gång anträffas part. giurdhadhir
med iu infört från part. giurper.
Samtliga av mig käuda exempel med iu i denna
ordgrupp hava nu omtalats utom det en gång i Cod. bildst.
mötande feegmrdMa (av det normala fcegiorpil
„pänningpung“). Antagligast är, att iu inträngt i detta ord från
impf, giurpe, part. giurper, även om den möjligheten ej är
alldeles utesluten, att här ett dialektiskt exempel på
bryt-ningsdiftongen iu skulle föreligga.
När av *biu(v)ur, *siu(v)u genom sammandragning av
brytningsdiftongen med ett följande u blir biur „bäfver“,
siü „sju“ (jmf. Noreen i Arkiv I, 163), så bibehålles
detta-iü. Det må påminnas därom, att fsv. jämte fiughurtan har
fiurtan (mera sällan) och fortan, nysv. fjorton, och
Väst-manna-lagarna fiurmcenninger 1).
’) Att detta Västmanna-lagarnas fiurmcenninger innehåller
brytningsdiftongen iu och ej den i fsv. fiurir ingående diftongen iü,
framgår dels av isl. fermenningar, dels av Hälsinge-lagens fiopermceningi
(fioper är en bruten form, motsvarande got. fidur-falps etc. och
delvis också fsv. fiœper-skipter etc.), dels och i synnerhet därav,
att räkneordet fyra i Västm.-lagen I har diftongen io (ej iu) i de
former, som motsvaras av isl. former med iö: fiora etc. (men även
fyra), under det att isl. fiogur motsvaras av fiugur, fiuwr.
Fiughur-mænninger har sammandragits till fiurmcenninger liksom fsv.
fiughurtan till fiurtan.
Det är anmärkningsvärt, att (för så vitt av materialet i
Schly-ters och Sëderwalls ordböcker och i Collins och Schlyters
lag-glossarer framgår) den normala fsv. diftongen iü i
Västmanna-lagarna alltid motsvaras av io så väl i fiorir, fiorpi, fiorpunger
(jmf. Rydqvist IV, 126; Kock: Studier II, 520), som i tiopra, tiopœr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
