Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ivcett („vet“), æpær („ed“), flceri, mcerœ, pcer („de“), men
även lœkmanz. Men då jag icke särskilt’granskat, om eller
i livilken utsträckning dessa senare skrifter använda œ i st.
f. ë i annan ställning, så är det möjligt, att någon av dem
visar tendens att över huvud låta ë övergå till ce
oberoende av det efterföljande ljudet; så kanske Uppl.-lagen.
Man torde i viss mån finna en parallel till den här
påvisade ljudutvccklingen ë > æ framför dental i ett av
Sie-vers publicerat fragment av den norska äldre
Frostatingslagen. Detta fragment tillämpar nämligen vokalharmonien
på ändelsevokalerna i : e, men såsom Sievers (Tübinger
bruchstiicke der älteren Frostathingslög s. 12) påpekar,
användes i strid med denna lag e stundom i st. f. i efter ce,
när äudelsevokalen föregås av en dental (bceöe etc.). Här
liksom i de anförda fsv. handskrifterna har alltså invid en
dental en öppnare vokal trätt i stället för en mera sluten.
Från några diplomer har jag antecknat ett av ë
utvecklat æ framför 6 ljud, under det att de ej i annan
ställning hava ce i st. f. e. Diplomet nr. 57 t. ex. i Nya
samlingen I (från år 1401) har bercedha (mnt. berëden), hcedhelika
(i st. f. hcedherliJca), Diplomet nr. 3106 i bandet IV (senare
avskrift, tryckt efter Hadorph) har hcedne, hcedhjndom. Jag
lemnar oavgjort, huruvida i vissa trakter ë blott framför ö
övergått till ce, eller om det är endast tillfälligt, att jag
från dessa (och vissa andra) urkunder antecknet ce för e
blott i sistnämnda ställning.
Jag skall i detta sammanhang fästa uppmärksamheten
på, att omvänt normalt fsv. <*-ljud i en viss ställning
dialektiskt övergått till e-ljud.
Olséni anmärker i Södra Luggudemålets ljudlära (Sv.
landsm. VI, 4 s. 20, 21), att man i detta mål genom framåt
värkande assimilation fått av ia, ej blott jä utan även je i
fjëd ’fjät’, fjël fsv. fuel ’bräda’ etc., fjëla ’stoppa korf’ fd.
fialce, schëla ’stjäla’, bjer trädgårdssäng fd. biœrgh, tjëna
’tjena’; bjelke ’bjälke’, tjelke ’kälke’, fjelstor ’fjälster’ etc.
Denna uppfattning är utan tvivel riktig. Emellertid hade
Olséni kunnat tillägga, att även i målets ijel ’i hjäl’ e-ljudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
