- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Ottende bind /
314

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

taktiska kategoriernas utveckling i de olika språken varit
särdeles välkommen och väl ej med afseende på utförandet af allt
för stor svårighet.

Hvar och en af dessa stora afdelningar är indelad i
kapitel, af hvilka det första i hvarje innehåller allmänna och
förberedande anmärkningar eller låne-satser ur andra närgränsande
discipliner. Första hufvudafdelningen innehåller 1. en kort
resumé af fonetikens hufvudsatser, i synnerhet indelning af
ljuden, 2. de båda språkens vokalism, 3. nasaler och
likvida, 4. konsonanter, 5. kom b i nato risk a
ljudförändringar, 6. accentuation. Andra hufvudafdelningen, som
börjar med en klar, lättfattlig och på riktiga allmänna
grundsatser baserad inledning öfver betydelsen af termerna rot och
stam, omfattar tre kapitel, hvaraf 1. handlar om den
primära stambildningen, 2. om den sekundära (tertiära o. s. v.),
3. om komposition. Ehuru indelning i primära och sekundära
afledningar från vissa synpunkter är teoretiskt berättigad och
praktiskt nyttig, så tror jag dock i förevarande fall, att det för
öfversiktens och utrymmets skull varit lyckligare att behandla de
båda slagen af suffix på en gång, så att för hvarje suffix, som i
regel tjänar både som primärt och sekundärt afledande, de olika
stadierna af deras historiska och funktionella utveckling i
sammanhang hade kunnat klargöras. Skilnaden mellan olika grader
af alledningar är ibland tämligen svag och sväfvande, och ofta
får godtycket afgöra, hvart man skall hänföra en bildning.
Emellertid har man allt skäl att vara författaren så mycket
mera erkänsam för denna afdelning om afledningarne som den
vanligen behandlas tämligen styfmoderligt. För latin och
grekiska har L. Meyers Vergleichende grammatik i detta afseende
varit snart sagdt det enda — men derför ock för samlingarnes
rikhaltighet värdefullt arbete. Tredje afdelningen omfattar,
förutom några inledande anmärkningar om ändelser och
formbildande element, två stora afdelningar: nominal- (och
pronominal-) och verbalböjningen. Deklinationsläran
innehåller 1. den parisyllabiska deklinationen, 2. den
im-parisyllabiska, 3. den pronominala. Emedan jag anser
indelningen af den nominala deklinationen i parisyllabisk och
imparisyllabisk både praktiskt obehöflig och teoretiskt
betydelselös, skulle enligt min mening författaren tillgodosett
likformigheten bättre genom att indela deklinationsläran i den nominala
och den pronominala, hvarefter det första kapitlet lämpligen kunnat
indelas efter de olika stammarne. Konjugationsläran omfattar
1. augment och reduplikation, 2. personaländelser,
3. tempus- och m odusstam mars utseende och förhållande till
hvarandra. Hvarje kapitel är indeladt i efter ämnets art
lämpade underafdelningar (sektioner och paragrafer).

Hvad själfva innehållet och materialet angår, så är detta i
det hela fördeladt och afvägdt i öfverensstämmelse med planen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr8/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free