- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Nature, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Tallört Förra Nästa Index Innehållsförteckning

157. Tallört, Monotropa hypopitys L.

N. Snylterot. F. Mänty kukka ("tallblomma").

En växt av mycket egendomligt utseende är tallörten eller "gultoppen" (tyskarnas "gransparris"). Den har upprät och alldeles enkel stjälk med till fjäll förkrympta blad och lytande blomklase, och hela växtens färg är gulaktigt vit. I små grupper skjuter den upp ur den lösa, barrfyllda jorden under granbestånden på torra ställen, men även på vanlig barrskogsmark, bland mossa och lingonris m. m.

Emedan tallörten saknar bladgröna, höll man den länge för en parasit (jfr nr 106, 125, 126), fast med orätt, ty den suger ej näring från någon annan växt; men då den ej själv kan tillreda byggnadsmaterial eller organisk substans, utan måste ipptaga sådan färdigberedd, har den till sin näringskälla mullen eller myllan (humus), som innehåller organiska, kol- och kvävehaltiga föreningar, vilka härröra från multnande växtlämningar, såsom löv och barr. De växter, som nära sig på detta sätt, kallar man humusväxter (myllväxter) eller saprofyter.

Mototropa har en djupliggande jordstam med ett tätt flätverk av rötter, fig. 2. För att kunna lättare åtkomma de organiska ämnena i myllen, äro dessa rötter beklädda med s. k. rotsvamp ("mykorrhiza"), d. v. s. ett tunt men tätt överdrag av fina svamptrådar, för vilka uppsugning av organisk näring är en naturligare sak, än i allmänhet för de högre, blommande växterna. Samma rotsvamp finnes dock ej blott hos de klorofyllsaknande saprofyterna, utan även hos andra i mylla vegeterande växter, t. ex. de förut beskrivna risartade ljungväxterna, flera av våra träd, såsom bok, ek och gran m. fl., samt åtskilliga andra växter.

Tallörten har i toppen av sin klase en 5-talig blomma med 10 ståndare, fig. 4, 5, men för övrigt 4-taliga blommor med 8 ståndare, fig. 6. Blomningen sker under högsommaren. Växten har oxkså vegetativ förökning genom rotskott; fig. 2 visar på flera rotgrenar små gulvita knoppar, av vilka nya stjälkar skola uppkomma. Alla växtens delar äro svagt välluktande och saftiga, de nedersta dessutom mycket spröda, och svartna lätt vid torkning.

Arten finnes tämligen sällsynt i Sverige upp till bergslagerna; i Finland blott i de s. landskapen; i Norge ganska sällsynt på några ställen kring Kristianiafjorden och s. om Bergen. Den finnes i Europas övriga länder utom medelhavsländerna.

Tavl. 157. Fig. 1 stjälkens övre del med lutande klase i blom, 2 rotsystem med rotskott och stjälkbaser, 3 mogna frukter, 4 toppblomma i naturlig storlek (5-talig), 5 dess befruktningsdelar, 6 sidoblomma (4-talig) i längdsnitt (2/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:02:39 1997 (runeberg) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordflor/157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free