Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Sist bland narvväxterna uppföra vi ett par arter av släktet Spergularia, som avviker från de övriga genom kronbladens skära eller violettröda färg. Desa växter äro små örter med hinnaktigt vita stipler, ett kännetecken, som även tillkommer sl. Spergula (nr 348). Spergula har 5 stift, men Spergularia 3.
Havsnarven (A) är som namnet angiver en havssträndsväxt och lever vid Sveriges sydliga, Norges södra och västra kust; dess ståndort är vanligen det lösa, salta slammet närmast vattenkanten vid långgrunda havsvikar. Växten är flerårig genom den varaktiga, tjocka och djupgående roten. De små fröna med den breda hinnkanten äro beräknade för vindspridning. -- Rödnarven (B) är däremot en inlandsväxt på sandiga, torra och varma ställen, någon gång på skogsberg, backar och renar, men kanske ymnigare på vägkanter, gator, barlastplatser, trädor o. dyl.; den är enårig men ofta höstgroende, sällan ett par år gammal, och utbredd inom större delen av vårt floraområde, i Sverige upp till Västerbotten.
Tavl. 349. A. Spergularia marginata, 1 exemplar i nat. storl., 2 fröhus (2/1), 3 frö (12/1). -- B. Spergularia campestris, 4 rot och stjälk i nat. storl. med blommor och frukter, 5 blomma (4/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
