- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Nature, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Sälg Förra Nästa Index Innehållsförteckning

377. Sälg, Salix caprea L.

N. Selje. F. Raita.

Ett av nordens individrikaste och tillika formrikaste växtsläkten är Salix (nr 377-382). Såsom en allombekant representant för detta släkte sättes här den vanliga sälgen först. Salix-arterna äro träd, buskar eller buskträd och alltid tvåbyggare. Både han- och honblomställningen är ett ax, ej som hos Populus ett hänge. Detta står i sammanhang därmed, att alla Salix-arter äro insektblommiga med honungsblommor- Deras blomställningar äro således ej bestämda att skakas av vinden och hava i de flesta fall en livlig färg, i synnerhet hanaxen, som lysa gula eller rödaktiga av de tätsittande ståndarknapparna och äro ganska välluktande. I dessa avseenden står sälgen främst av dem alla.

Av de trädlika arterna är sälgen den allmännaste i vårt område. Den växer ymnigt i småskog, hagar och skogsbryn, på renar och gärdsgårdsbackar, och når ingen betydlig höjd, men blir ofta flerstammig och får därigenom bred krona. Om den fälles, får den en hastig återväxt genom ganska långa, grova och storbladiga skott från stubbarna. Veden är mjuk och lätt. Gamla träd, som stundom träffas inne i tätare skog, få oftast sin stam mycket skadad av borrande insekter och hackspettar.

Då vinden böjer trädkronorna i ett skogsbryn, igenkänner man lätt sälgen på den gråvita färg, som kronan antager, när alla löven visa sin undersida. Sälgens blad äro nämligen undertill beklädda med gråvitt filtludd. En dylik beklädnad är ej ovanlig hos växternas blad. Den kan hava till uppgift att omgiva bladets mikroskopiska gasöppningar med små rum, i vilka vindstilla råder, så att vattengasen ej så lätt kan bortföras ur bladet. Hos sälgen kan den också hava en annan uppgift. Om ett sälgblad nedsänkes i vatten, så ser undersidan ut som om den vore belagd med kvicksilver, och detta förorsakas därav att luften inne i bladets filtludd ej kan undanträngas av vattnet. Detsamma ser man, då ett stycke filt hålles i vatten. Om en regnstorm piskar sälgarna, så är det visserligen bladundersidorna, som mest träffas av regnet, men deras gasöppningar tilltäppas icke därav, och gasutbytet mellan bladet och luften, så nödvändigt för näringsupptagandet och tillväxten, avstannar icke.

Sälgen hör till de arter, som blomma mycket tidigt och före lövsprickningen eller "på bar kvist". Vinterknopparna skyddas av ett enda, kupformigt knoppfjäll, men de däruti inneslutna organen äro dessutom beklädda av en tät päls av fina, mjuka hår. Mycket tidigt om våren spränges knoppfjället, och sälgkvistarna, som nu med sina silkeslena knoppar än få heta "småkissar", än kallas "palmer" (sannolikt för palmsöndagens skull), kunna lätt drivas till blomning, om de tagas in i boningsrum och få stå i vatten. Sälgens blommor äro mycket enkelt byggda; hanblomman, fig. 3, består blott av 2 ståndare och en honungskörtel, honblomman, fig. 4, av en skaftad pistill och en honungskörtel. Skärmbladen äro svartaktiga mot spetsen och bära långa fina hår.

Sälgen fälles ofta, emedan löven utgöra ett gott kreatursfoder och veden är användbar till mindre, lättare husgeråd och möbler; även barken är värdefull, nämligen som garvmedel.

Tavl. 377. Fig. 1 gren med hanax, 3 med honax, 3 hanblomma med sitt skärmblad (5/1), 4 honblomma med d:o (6/1), 5 gren med blad och fruktställningar, 6 två nyss öppnade fröhus (3/1), 7 ett frö (3/1), 8 detsamma svävande (3/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:07:24 1997 (runeberg) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordflor/377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free