Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Hos oss blir denna art sällan trädlik. Oftast är den en storväxt buske, som allmänt förekommer dels på fuktiga ängar, dels på stränder, oftast som täta dungar och snår. Den skiljes lätt från sälgen genom de yngre kvistarnas korta och täta, sammetslika hårighet, och bladen äro smalare samt vanligen bredast ovan mitten. Ofta äro bladen även något gråludna på översidan, varav hela växten får en matt, grågrön färgton. För sitt utseende skulle denna växt lämpligen kunna kallas gråsälg. Namnet "gråvide" användes någon gång även om vissa arter fjällviden (lappvidet Salix lapponum, och ripvidet, S. glauca ), emedan de hava bladen beklädda av tät, gråvit hårighet och genom sitt massvisa uppträdande giva en egendomlig karaktär och blek, isgrå färgton åt fuktiga fjällsluttningar ovan trädgränsen.
Arten är i Norge inskränkt til landets s. del, men går i Sverige och Finland ungefär till polcirkeln och upp i de lägre fjältrakterna, under det sälgen är utbredd ända till Ishavet och i många fjäll stiger till trädgränsens höjd över havet. Genom hybridisering inbördes och med andra videarter alstra de former av ganska skiljaktigt utseende.
Tavl. 378. Fig. 1 gren med hanax, 2 hanblomma med skärmblad (3/1), 3 honax, 4 honblomma med skärmblad, 5 gren med blad, 6 moget fröhus (5/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
