- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Reference, Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Getrams Förra Nästa Index Innehållsförteckning

391. Getrams, Polygonatum odoratum (Mill.) Druce.

N. Kantkonval, Skjörpgras. F. Kulmikas kielo.

Tämligen allmän i lundar och på skogsberg, där den finner god mylla, men mot norr ej så långt utbredd, som konvaljen. Jordstammen är även hos denna växt vågrät, men kortare och tjockare än hos föregående och föga grenig. På samma gång som det ovanjordiska skottet (stjälken) avgår i rät vinkel mot jordstammens längdaxel, växer denna vidare i sin förra vågräta riktning. Då stjälken dör och bortfaller, kvarlämnar den ett stort ärr på jodstammen, varav denna arts gamla botaniska namn "Salomos sigill" har uppkommit. De första bladen på detta blommande skottet äro även här hinnaktiga, rödlätta lågblad; de övriga äro alla utbildade till näringsblad, och stjälken är därigenom rikbladig ända till toppen med blommorna ensamma i bladvinklarna. Denna art har tvåäggat plattade ledstycken. Anmärkningsvärda äro dessutom många andra förhållanden. Först och främst äro bladen av utomrodentlig bredd för att vara inom denna familj (jfr dock även de båda följande växterna!). För det andra anmärka vi stjälkens bågformiga krökning, som erinrar om den bågböjda stängeln hos konvaljen. För det tredje äro alla ledstycken något litet vridna för att bladen skola komma i två rader, utefter stjälkens flanker mitt emellan bågens konvexa och konkava sida. Resultatet av dessa anordningar är dels blommornas fria exposition i hängande ställning, vilket står i sammanhang med blomkalkens form, liksom hos Campanula, Fritillaria, Convallaria m. fl.; dels bladens sicksackställning på stjälkens sidor och tillika trappformiga ordningaföljd inbördes, varigenom de nedre undgå att beskuggas av de övre, något som tydligast kan iakttagas på mycket skuggiga ställen.

Blomkalken har bensinaktig linneadoft; den är även egendomlig genom sin köttiga eller vaxlika konsistens och de gröna fläckarna på brämet.

Tavl. 391. Fig. 1 jordstam och stjälkbas, 2 stjälkens övre hälft i blomning, 3 blomma av en varietet med vid kalk, 4 blomman med avskuren kalk (2/1), 5 fruktanlag i tvärsnitt (3/2), 6 bäret.
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:07:40 1997 (runeberg) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordflor/391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free