Två lågväxta ormbunkar, som i täta tuvor bebo klipp- och murspringor. Genom sitt indusium skilja de sig från Dryopteris. Hos Cystopteris är detta tunt, snart avfallande, till formen äggrunt och fästat med sin bas, fig. 2. Hos Woodsia är det fästat under och runt omkring sporgömfläcken, men är till största delen upplöst i fina hår, fig. 4. -- Den förstnämnda (A) är företrädesvis en skuggväxt av späd och skör beskaffenhet, men dock mycket vitt utbredd (t. ex. mell. Asiens höga berg, såsom Altai) och en av de ormbunkar, som gå längst mot norden; den finnes nämligen även i polarländerna (Spetsbergen, Novaja Semlja). Den andra (B) ses allmänt även på öppna, för sol och vind utsatta berghällar och klippväggar och är även känd från Sibirien och norra Förenta staterna. Båda hava runda sporgömfläckar.
Tavl. 503. A. Cystopteris fragilis , fig. 1 ett medelstort ex., 2 sporgömfläck med indusium (förstor.). -- B. Woodsia ilvensis, 3 ett stort ex. med de flesta bladen bortskurna, 4 sporgömfläck med indusium (förstor.).
Förra
Nästa
Index
Innehållsförteckning