Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Fräkenväxterna, en fåtalig familj (ungefär 40 arter på hela jorden), utgöra pteridofyternas 2:a klass (Equisetales), till vilken man emellertid även räknar ett antal släkten, som levde i en mycket avlägsen geologisk tid (devon- och stenkolsperioden), och varav endast finnas kvar mer eller mindre ofullständiga fossil; så t. ex. Calamites och andra släkten, som utgjorde en del av den tidens trädvegetation.
Equisetum-släktets arter äro av enlätt igenkänlig och tämligen enformig typ: de hava en ovanjordisk örtstam, som är en stjälk med talrika leder, och vid varje led en krets av fjällika blad, hopvuxna med sin bas till en ringformig tuta men med fria spetsar. Under jorden löper en långsträckt jordstam. I stjälkens topp sitter en kotelik bildning, det s. k. axet, bildat av ett särkilt slags blad, fig. 5, som till formen äro sköldlika med ett centralt skaft och med sporgömmena fästade på den mot axeln vända sidan. (Dessa sporgömbärande blad hava en viss likhet med idgranens ståndare, tavl. 498, fig. 3).
Fräkenarterna hava i allmänhet mycket kiselsyra i sitt örtstånd (jfr halvgräsen, se nr 427), och detta gäller i hög grad för E. hiemale, vars stjälkar därigenom äro mycket hårda och så sträva, att de kunna användas till skurning av kokkärl, polering av metall och trä m. m. Därav har denna art fått namnen "skavgräs", "skavrör", "skäfte", skurgräs o. s. v. Därigenom har också stjälken nog fasthet att kunna övervintra, och detta är uttryckt i artnamnet "hiemale". Hos denna art är stjälken pipig samt ogrenad, utom vid basen, där några grenar utgå, som ungefär likna stjälken till form och storlek. Färgen är mörkgrön eller något blåaktig med vitktiga, svartbandade slidor. -- Skavgräset förekommer över hela norden, men ej allmänt, och växer i skogsbryn, på torra och magra ängar, på myrlänt mark o. s. v.
Tavl. 513. Fig. 1 och 2 hela växten skuren i två delar, 3 stamstycke i tvärsnitt (6/1), 4 sprogämaxet (2/1), 5 ett blad ur detsamma (svag förstor.), 6 en spor (stark förstoring).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
