- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Nature, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Snärjmåra Förra Nästa Index Innehållsförteckning

68. Snärjmåra, Galium aparine L.

N. Klengjegras. F. Kieru-matara.

Familjen Rubiaceæ är i varma länder mycket artrik och omfattar flera anmärkningsvärda växter, t. ex. kaffeträden (Coffea) , kinaträden (Cinchona) och kräkroten eller "ipecuanha". I de kallare klimaten representeras den av spensliga, ofta småväxta örter med kretsställda blad. Frukten sitter under hyllet och är en 2-delad klyvfrukt, d. v. s. en torr frukt, som vid mognaden klyver sig i 2 delfrukter, vardera en enrummig, enfröig nöt.

Snärjmåran (även "snärjgräset" eller "snarmåran") är hos oss den enda enåriga Galium-arten (dock höstgroende). Vår plansch visar Galium-släktets kännemärken: den 4-taliga blomman, den hjulformiga kronan (dess rör är ytterst kort), det omärkliga blomfodret, det undersittande fruktämnet, de 2 stiften m. m. Hos denna art äro bladen ända till 8 eller 9 i varje krets, men liksom hos den andra Galium-arterna är det blott två blad i varje krets, som ur sina bladvinklar alstra sidogrenar och därför kunna betraktas som självständiga blad, medan de övriga i samma krets tydas som biblad eller stipler. (Bladen äro således i själva verket motsatta, ej kretsställda.)

Sitt namn har denna art av sin sträva yta och snärjande beskaffenhet. Den är överallt längs blad- och stjälkkanter besatt med fina, nedåtriktade hakar, fig. 2, 3. Emedan stjälken är lång och slak, lägger den sig utefter marken, så snart den ej kan hålla sig fast vid buskar eller andra stöd förmedels sina fina hakar, och hur verksamma dessa äro, skall var och en finna, som söker hantera snärjmåran med händerna och råkar komma åt den med sina kläder. Man räknar därför denna art till de mera primitiva och konstlösa klätterväxterna, som kunna kallar snärjklättrare. De båda delfrukterna, fig. 5, 6, äro likaledes beklädda med fina krokiga borst och likna miniatyrkardborrar; de hänga sig envist fast vid människor och djur, och det är därför lätt att förstå, hur arten fått sin vidsträckta utbredning i alla världsdelar. Den uppträder därför mest i människans närhet och som ogräs på odlade ställen, och har så gjort sedan urminnes tider. Man har nämligen igenkänt dess frukter bland de fossila fynden i de gamla schweiziska pålbyggnaderna.

Den snärjmåra, vår plansch föreställer, är ej den äkta, typiska Galium aparine, utan en underart eller ras därav, måhända förtjänt att uppfattas som självständig art, benämnd G. Vaillantii DC. (även G. infestum W. et K.). Den har både blommor och frukter ungefär hälften så stora som hos G. aparine och är vanligtvis även mindre till örtståndet.

Tavl. 68. Fig. 1 stjälktopp, 2 ett bladfäste eller stjälkblad med avskurna blad och grenar (3/1), 3 en av stjälkens kanter i starkare förstoring, 4 blomma (12/1), 5 klyvfrukt (5/1), 6 d:o i längdsnitt (5/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:00:34 1997 (runeberg) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordflor/68.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free