Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Stenbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIIL Stenbild.
I Bokuslän, Tunge bårad och Svarteborgs socken
är i vestra kyrkogafveln inmurad en 2 alnar hög
thron, hvarpå sitter en Konungabild med kronå på
hufvudet och spira i högra handen sart hållande
med den venstra om skägget. Alltsammane är
utarbetadt i täljsten, Skada, att hufvudet bar för kort
tid sedan blifvit afslaget. En i orten ganska
allmån sägen går, att denna figur skall förestålla Kung
Rane. Enligt J. Cedman (Bahs Beskr. s. 278 och
365) innebade en emåkonung vid namn Knut Rana
ett slott, som bhan efter sig kallat Raneborg,
hvilket 1lig på samma ställe, der nu Svarteborgs
kyrka är uppförd. Mot denna barre skall en
småkonung på Wettlanda i Skee socken dragit i härnad.
Omsider afbrändes nvämnda slott nattetid af en
Drottning, som bodde på Hudt i Tanums härad och
socken, till bämnd för de oförrätter, hon lidit. Det
berättas, att bjeltinnan sagt vid återtåget: Nu skall
stället ej mer heta Raneborg utan Svarteborg. Och
man får tillstå, att, om denna folkberättelse annars
bar någon grund, så bar infallet gifvit ett namn,
som nog länge bibehållite. Huru härmed mi vara,
är kyrkano belägen på en ganska ansenlig landthöjd,
som varit rätt passande för den tidens
befästningssätt. Också synas & kyrkogården belt tydliga spår
efter jordvallar, som, att döma af deras läge,
tillkommit ganska säkert före kyrkobyggnaden; så att
här ej kunnat vara för kyrkans säkerhet anlaggda
försvarsverk, som ej så sällan förefinnas vid våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
