- Project Runeberg -  Norsk Dialect-Lexicon : og nokre folkeminne og brev /
122

(1938) [MARC] Author: Wilhelm Frimann Koren Christie With: Gustav Indrebø - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hoefaren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384 Hoefaren — Hold-skyds
Hoefaren, adj., skamfuld.
Hoelæg, adj., haanlig, foragtelig. Isl.
hådslegr.
Hoen, s., Fanden.
Hoft, s., Ophold, Standsning, Hæf
telse. M. haft.
Hoft, s., vide Bøxa-hoft. Isl. håpt,
haft. Kommer af hæfta.
Hoft, see Gogn, Knot.
Hoft, s., Forstoppelse, Hæitelse,
Standsning. Isl. haft.
Hog, s., Hu, Lyst, Attxaae, Kjerlig
hed. Isl. hugda, hugd, hugr. Sy. håg.
Komma i hog, ilhukommie.
Hog, s., [Sjæl vt. 1824], Sind. Isl.
hugr. Angl.-Sax. hyge. Gl. Tydsk
hug. [1824].
Hoga, v., give Agt paa, erindre
(imperf. hotte). Isl. huga. Møesog.
hugjan. A. S. hogan. Sy. huga. See
haae sceg.
Hoga, huga, v., hove, hue, lide, sy
nes om. Isl. hugnaz, være til Villie.
Hoga sæg, piasse sig. Cfr. Høve.
Hoga, see hogjen. Isl. hugadr.
Hogal, adj., svimlende, fortumlet i
Hovedet. Sammenitrukket af hovegal.
Hogaleg, adj., fornøjelig, behagelig,
modig, rask, alvorlig. Isl. hugadr,
uforsagt.
Hogbet, Hugbet, s., en Salivation
eller Udspytning, forenet med Bræn
dem eller Svie for Brystet, og foraar
saget af megen Syre i Maven. Isl.
ndbitr, en vammel Udspytning. [1824].
Hogbo, s,, Anelse. Isl. hugbod.
Hogfæsta, v., lægge paa Hjertet. Isl.
hugfesta.
Hogg, Høgg, s., Hug, Slag. Isl. hogg.
Lap. hågg.
Hogga, hogga, hougga, v., at hugge.
Isl. hogva, haugga, hauggva. Sy. hugga.
Se. hag. Floa houg, Flodien tåger af,
bliver mindre.
Hoggekubbe, s,, Huggeblok. See
Kubbe.
Hoggetann, s., Skjendegjest.
Hogheil, adj., sikker, tryg, frie for.
Hogjen, adj., lysten, begjærlig efter,
tilbøjelig. Isl. hugadr. Sy. hågad.
Hogkomma, v., komme ihu, erindre.
Sy. hågkomma.
Hogkomst, s., Hukommelse, Erindring.
Sy. hågkomst.
Hoglæggja, v., lægge paa Hjerte. Isl.
hugfesta.
Hoglonne, s., Sindsbe3kaffenhed,Tem
perament. Isl. hugr, lund, Sind, Ge-
myt.
Hogn (pl. hognar), see Fjeld.
Hogna, see Hugna.
Hogquie, s., en hæftig Lyst som
stundom paakommer gamle Folk til i
største Hast at faae alting afgjort, og
som ansees at være et Forbud for
Døden, fei. hugr, Sjæl, Sdnd, og hvida,
Sygdoms Aniald, en Byge, en hidsig
Handling.
Hogsa, see hogse.
Hogsam, adj., knarvurren. Paa Isl.
er hogsamr, sagtmodig.
Hogsande, adj., tankefuld. Isl. hug
sandi. [1824].
Hogse, v., huske, tænke, overveje.
Isl. hugsa. Sy. hugsa. Lap. hugset,
have Omsorg for.
Hogstall, s., Enkemand. Kommer
maaskee af hog, Kjerlighed, og slall
dra, staae stille, en liden Stund. See
Houstad.
Hogsut, s., Bekymring, sørgelig Erin
dring. Isl. hugr, Sklidl, sut, Bedrøvelse.
Hogværk, s., Sinds Ængstefee, Tung
sindLghed. Isl. hog, Sind, verkr,
Sanerte.
Hok, s., et afsides Kammer, Pulter
kammer.
Hokken, pron., hvilken, hvem. Nord
fr. hock.
Hol, adj., huul, udhulet, som giver
huul Lyd, item mager, sulten. Isl.
holr. Se. holl. Eng. hollow. Sy. hålig.
Hola, hole, v., udhule. Isl. hola. Se.
hole. — Hola, v., jage etler, hale,
hale ind, hente. Tydsk hohlen.
Hold, s., Huld, Kjød paa Dyr. Isl.
hold. Sy. hull.
Hold, s., Sting, Sting i Siden. Sjæll.
hold. Sy. hall.
Hold, s., Skydshold, Station. Sy.
hall. Lap. hald.
Holdfull, adj., kjødfuld. Sy. hullig.
Holdig, see holdug. Sy. hullig.
Holdning, s., Tractement for Præs
ten paa hans Kirketourer.
Holdra, s., Seledrot af Jern eller
Læder.
Holdsaar, adj., ømskindet. Isl. hold,
Huld, og sår, øm.
Holds-hest, s., Hest, som staaer fær
dig til Hold-Skyds. Sy. hållhdst.
Hold-skyds, s., Befordring ved Heste
eller Roerskarle, som efter Omgang
blandt de Skydsende, i en vis Tid,
skulle være tilstæde paa Stationeme,
for at befordre Breve eller Personer
i offentlige Anliggender. Sy. hållskjuts.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:03:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordialect/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free