- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
26

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnson och Sverige av John Landquist - II. Björnson och svenska vänner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Björn<)on och Sverige

i Sverige förvärvade Björnson många vänner i de
liberala intellektuella och politiska kretsarna. Första
gången besökte han Sverige som deltagare i det
nordiska studentmötet i Stockholm och Uppsala 1856;
mötets entusiasm och konfrontationen med den
svenska historien i Riddarholmskyrkan bidrogo, som
han berättat i en berömd skildring, att frigöra hans
egen diktargåva. Sommaren 1866 vistades han i
Sverige med fast bostad hos teaterdirektör Edvard
Stjernström på Vårby, halvannan mil från Stockholm.
Han påbörjade därstädes Fiskerjenten. Han stiftade
vid detta tillfälle bekantskap med åtskilliga
framstående svenska liberaler: Adolf Nordenskiöld, Adolf
Hedin, Harald Wieselgren, August Sohlman.

I november och december 1871 föreläste han i
Göteborg och Stockholm.1 I Stockholm höll han två
föredrag »Billeder fra Italiens store Kunsttid» på
Vetenskapsakademien 5 och 8 december, varvid han
enligt åhörares vittnesbörd i synnerhet talat om
Sixtinska kapellet, och en uppläsning 10 dec. på Mindre
Teatern, rubricerad »Fortællinger af det norske
Folkeliv»; han har därvid läst upp sitt stycke
Brudeskatten. Han blev mycket hyllad bl. a. en kväll på
föreningen Idun. Han träffade vid en annan fest,
som Idunvännerna tillställde för honom, den unge
Snoilsky, om vilken han till Hedlund skriver:
»Jeg synes godt om Snoilsky, kun er han mig for
svag.»

I febr.—mars 1873 var han åter på föredragsresa
i Sverige och talade då om Wergeland och om
Grundtvig och folkbildningen. Båda dessa resor
blevo segertåg för Björnson och visade honom hur
djupt befäst hans popularitet som diktare var i
Sverige. Bland de fester, som gåvos för honom, var
en som på initiativ av Emil Key tillställdes av det
nybildade lantmannapartiet för att uttrycka dess
förstående av den norska självständighetssträvan och
varvid Arvid Posse höll festtalet.

Vid Björnsons besök i Uppsala 1873
överlämnade Agnes Hamilton, Geijers dotter, till honom

1 Ellen Keys sedan i litteraturen återvändande uppgift att
han föreläst även på nyåret 1872 i Stockholm torde bero på
något minnesfel. Någon annons om föreläsningar i Stockholm
jan. 1872 förekommer ej; o;h Björnsons offentliggjorda
januarikorrespondens från Kristiania ger ingen antydan om en resa
till Sverige.

Geijers manuskript till Ensam i bräcklig farkost,
som han sedan i glas och ram förvarade på sin
vägg.

I november 1871 hade Björnson under 14 dagars
vistelse i Göteborg stiftat personlig bekantskap med
S. A. Hedlund, som han i ett brev av 25 okt.
tillskrivit i anledning av det planerade
Göteborgsföredraget, och Viktor Rydberg. Förbindelsen med dessa
två män blev det för Björnson viktigaste svenska
vänskapsbandet. En ömsesidig sympati mellan
Björnson och Hedlund slog ut redan vid det första
besöket. »Din lyse stue, du blandt din familie och den
fine ælskelige Rydberg med hører til de bedste
venne-billeder, som mit liv gæmmer på, ja, jeg har intet,
som omslutter mere aand og hj ærte på min egen
måde, fast jeg i meget står anderledes æn i», skriver
Björnson från Stockholm 6 dec.

Hedlund har haft stor betydelse för Björnson.
Hedlunds tyska sympatier under fransk-tyska kriget
väckte den tidigare franskvänliga Björnsons
germa-nofili, som fick sitt första offentliga uttryck i
Björnsons tal i Köpenhamn 12 sept. 1872 vid en
minnesfest över Grundtvig, varmed »Signalfejden» inleddes.
Ännu viktigare är att Hedlund-Rydbergs liberala
antiortodoxa teologi gav en första stöt till Björnsons
frigörelse från den Grundtvig-Lutherska
kristendomen och sålunda till den sinnets omvälvning, som
på ett avgörande sätt bestämt och inspirerat hans
senare stora diktning. Björnson har själv sagt Ellen
Key att tankeutbytet med Rydberg och Hedlund haft
»en genomgripande betydelse för hans utveckling»,
ehuru denna sedan fört honom »till mycket vidare
gående slutsatser».

Sannolikt är att Björnson lyckosamt påverkat
Viktor Rydbergs bana. De råkades i Rom 1874 och
Björnson sörjde därvid på bästa sätt för den
opraktiske Rydberg. Björnsons brev till Hedlund från
denna tid sysselsätta sig huvudsakligen med
Rydberg och ge adressaten kloka iakttagelser och råd
om Rydberg. Han manar Hedlund att inte vara
otålig på eller bekymrad för Rydberg utan framför
allt lämna honom i fred för journalistiska plikter.
Han påpekar för Hedlund att Rydbergs politiska
intressen visserligen kunna växa till ansenlig storlek i
Hedlunds närvaro men i sig själva äro mycket små

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:32:55 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free