- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
60

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands konst. Några konturlinjer av Bertel Hintze

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Finlands konst

Nils Schillmark: Porträtt av ryttmästaren vid Lätta dragonkåren
Lars Petter Ekeblad. Enskild ägo.

Schillmark, som från början av 1770-talet till 1804 verkade i kuststäderna
och på adelsgodsen i södra Finland, har i mer än 100 bevarade arbeten
skildrat det gustavianska skedets hela bildade skikt: Borgå-biskopar och
Åbo-professorer, lantjunkare, krigare och borgare — trygga, solida och
anspråkslösa gestalter, enkelt och redigt uppfattade, sakligt men oftast styvt
återgivna, präglade av den grå vardagston, som karakteriserar denna epok
i Finlands kulturhistoria. Porträttet av Ekeblad, som är målat 1782 och hör
till konstnärens bästa arbeten, vittnar om impulser från samtida svenska
målare, framför allt från Per Krafft d. ä.

En pregnant bild av denna svårpreciserade
finländska egenart möter man första gången i de
medeltida gråstenskyrkorna, enkla och kärva till sitt
formspråk, allvarstunga och maktbjudande i sin
hållning. Det är en stil på gotisk grund, men främmande
för den egentliga gotikens världsmannaväsen, för
dess lätta elegans och äventyrliga fantasi. Den
strävar ej mot höjden såsom i västerlandets
handelsstäder, där gotiken väl främst blev en symbol för
självkänslan och trotset hos ett mäktigt borgerskap; den
har också föga gemensamt med de rika gutarnas
kyrkor, om vilka Axel Romdahl så träffande sagt, att
de likt en flotta med gles slaglinje stolt segla fram
över nejden. Ty den finländska medeltidskyrkan är
så gott som alltid en tornlös, undersätsig, kubiskt
sluten byggnad med massiva väggar och
fönsteröppningar som skottgluggar; den gör närmast intryck

av ett kasteli, som behärskar det omgivande
landskapet — av en tungt rustad, fåordig utpost i
gränsmarkens aldrig avblåsta, politiska och kulturella kamp.
Dess väggar äro nakna och grova som fästningsmurar,
och blott i gavlarnas sparsamma tegelornament visar
den utåt någonting, som tyckes vara ett lugnt, om
också bistert leende. Men inom sina solida murar
döljer den ofta en färgrik och festlig skrud. En
dylik konst bottnar djupt i en realistisk syn på världen.

Dessa karga former, dessa gråstämda färger, detta
tystlåtna, tunga allvar och detta kärva
verklighetssinne — så främmande för dansk mjukhet, för
svenskarnas glansfulla festivitas eller för norrmännens
djärva och storvulna fantasiflykt — representera ett
grundläggande drag i finländskt folklynne, vars
dominerande betydelse vi kunna följa i konsthistorien
långt in på 1800-talet. Nästan renodlad framträder
denna sida i de lika fåtaliga som torftiga
minnesmärken, i vilka reformationstidens kulturfrämjare
försökt kvarhålla åtminstone en sista återglans av det
katolska skedets rika konsttraditioner. Tung och
mörkstämd, villrådig inför de nya, representativa
uppgifterna är också den barockstil, i vilken stor-

Robert Wilhelm Ekman: Söndagsmorgon i en bondstuga. 1856.
Enskild ägo.

En karakteristisk, på en gång etnografiskt samvetsgrann och poesifull
interiör från en bondstuga i hjärtat av det finska Finland. Den gamla värdinnan
läser postillan för husfolket medan dottern tillreder måltiden. I taket ser
man långa stänger med hålkakor samt lin, som är upphängt till torkning,
och på stugans golv masa sig två grisar. —■ Ekman, vars verksamhet blev
banbrytande för hela konstlivet i Finland, och vars levnadssaga utgör en
ständig kamp mot fattigdom, konstnärlig isolering och överproduktion, var
en vittsvävande, romantisk natur, som inspirerades av italienska rövarhjältar
och Kalevalas heroiska gestalter, men som nådde högst i sina folklivsbilder,
präglade av en enkel och rättfram vardagsrealism.

60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:10:05 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free