- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
71

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands konst. Några konturlinjer av Bertel Hintze

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Finlaridà ko tu t

Hannes Autere: Relief i trä med motiv ur Aleksis Kivis roman

»Sju bröder». Ateneum, Helsingfors.
Huru djupt den finländska konstens rötter sträcka sig i de nationella
krafterna framgår tydligt av den dominerande ställning folklivsskildringen intar.
Med vaken iakttagelseförmåga, bred humor och frodigt berättarlynne har
träsnidaren Hannes Autere utformat sina små reliefer och statyetter i trä
— än skildrande scener ur Aleksis Kivis stora folklivsroman, än typer och
situationer ur den dagliga miljön, än skapande rena fantasigestalter av
gammaltestamentlig, visionär kraft. I hans praktiskt taget autodidaktiska,
karaktärsfulla och originella träskulptur återuppstå folkkonstens längesedan
förgätna traditioner.

med visionär kraft i monumentalkompositioner som
»Hihuliter»,allt det sammanbitna, egensinniga och sega
tolkar han i den konstnärligt om möjligt ännu mera
vägande bilden »Köpmannens döttrar» för att i de
olika varianterna av »Bonddansen» giva en lika
objektivt iakttagen som personligt upplevd och dramatisk
skildring av det mest elementära, tygellösa, ja,
orgiastiska i den primitiva människans själsliv. Livets
dunkla ursprungsmakter är det stora temat i hans
konst — men inför deras skrämmande uttryck
förlorar han aldrig fattningen, han bibehåller ständigt
sin intellektuella saklighet och klarhet, sin
konstnärliga lika väl som mänskliga behärskning av uppgiften.
Vad han än må skildra — kaotisk och exalterad blir
hans konst dock aldrig. Däri ligger den väsentliga
olikheten mellan Sallinens måleri och tysk,
romantisk expressionism. Icke mindre starkt möter oss
detta subjektiva uttrycksbegär hos Marcus Collin,
och även hos honom bygger det på samma nyktra
iakttagelseförmåga. Hans än tysta och ruvande, än
stormbådande skärgårdslandskap från debutåren,
hans mörkstämda, oftast dramatiska
människoskildring, som efter inbördeskriget når sin kulmen i

av kubisterna och den franska Matisse-skolan,
framför allt inriktades mot det dekorativa, mot en fortsatt
analysering av konstens rent formella underlag,
gestaltade sig den finländska expressionismen från
början till en den subjektiva känslans och fantasiens
reaktion mot det tidigare skedets ensidiga formkult.
Den var med andra ord närmast ett
återuppflam-mande av 90-talets nationella romantik, endast
djärvare i sina uttrycksmedel, hänsynslösare i sin
karakterisering, radikalare i sin subjektivism — på alla
punkter friare gentemot det yttre motivet. Det är
icke möjligt att här skildra de olika skiftningarna i
denna expressionism, blott att snudda vid några av
dess ledande gestalter, att antyda dess grundfärg och
bärande stämning. Med någonting av våldsamheten
hos en naturkraft bryter denna romantik fram i
T. K. Sallinens färgmättade, lidelsefulla och glödande
konst. I sina landskap skildrar han än det höstligt
klara och kärva i naturen, än det dunkla, mörkstämda
och gåtfulla i finsk naturkänsla. Allt det
känslobetonade, tungsinta, världsfrånvända, stegrat till den
religiösa exaltationens bristningsgräns, utformar han

Marcus Collin: Söndag i hamnen. 1914. Åbo Konstmuseum.
En scen från Kökar fiskläge i de åländska utskären mot Östersjön.
Söndagsfriden, som präglar landskap och figurer, har någonting tungt och tryckande,
och i bakgrunden draga hotfulla ovädersmoln upp. Målningen är utförd
vid en tidpunkt, då Collin bröt igenom och definitivt intog sin plats vid
sidan av Sallinen såsom den nya, expressionistiska målargenerationens ledare
i Finland. Först under de senaste åren har denna dystra, ofta skakande
stämning i hans konst begynt vika för en ljusare och mildare lyrik.

J71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:32:55 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free