- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
93

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julbocken och hans historia av Hilding Celander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordningsälskande upplysningen i gemenskap att helt utrota
de gammaldags danska julstugorna. Och med dem
drevs också julbocken på porten. Han lever sedan
dess i Danmark endast som en dunkel sägengestalt
med något av det otillåtnas och gudlösas
skräcknimbus omkring sig, ibland rentav som en
dubbelgångare till den onde själv.

Julbockens historia, vars sista akt alltså i Danmark
redan för länge sedan är utspelad, kan inte i
litteraturen följas mycket längre tillbaka, än vi redan gjort.
Men i verkligheten når den helt säkert upp till en
töckengrå forntid. Folksedens och folktrons julbock
är därför ingalunda lika lätt demaskerad, som den
Holbergska Julestuens. Och det fastän mytologer
och folklorister har funderat på gåtans lösning i över
tvåhundra år, eller alltsedan Olof Rudbecks dagar.
Att julbocken är något annat och mera än blott och
bart en av julens karnevalsförklädnader, det har
ännu Holbergs samtida i Æbletoft fullt klart för sig.
Pernille säger ju om Arv, att han »kand agere
Jule-Buk lige, lige saa livagtig, som man saa en ret
Ju1e-Buk
». Men vad en sådan »ret Jule-Buk»
egentligen är för en mytisk figur — eller om den
överhuvud alls har något med mytologi att göra —
därom tvista de lärde än i dag. På den tiden, då
man sökte — och fann — Eddornas mytgestalter
överallt i nordisk folktro och folksed, blev
naturligtvis julbocken en ättling i rakt nedstigande led av
Tors berömda bockar. Ännu Troels Lund finner
denna härstamning »tydelig nok». Vår tid är mera
skeptisk, även i dylika ting. Och den allra
modernaste tyska lärdomen lär gå så långt i sin lovvärda
iver att göra rent hus med all mytologisk romantik,
att man helt enkelt (liksom de gamla danska
teologerna) sätter likhetstecken mellan julbocken och den
hornkrönta och bockfotade potentat, som i de tyska
julspelen uppträder i S:t Nicolaus följe, som barnens
skräck och tuktomästare. Sic transit gloria mundi!

Kanske vågar man dock ifrågasätta, om inte den
åsyftade tyska vetenskapsmannen har gått en smula
för lättvindigt och summariskt tillväga i sin räfst
med den mytologiska vidskepelsen. I själva verket
har vi inte att göra endast med en julbock, den
Holbergska Julestuens (som ju mycket väl kan vara av
relativt sent, tyskt ursprung). Vi behöver endast

ytligt känna den nordiska folktraditionen för att där
finna en hel skara av julbockar av synnerligen
skiftande gestaltning och karaktär, bland dem också
sådana, där den nyss omnämnda härledningen från
Nicolausupptågens djävulsfigur är fullkomligt
utesluten.

illustration placeholder
Julbock som julbröd. — Värmland


Julbockens minst kända uppenbarelseform är nog
som en varelse av kött och blod, med samma viktiga
uppgift i julhushållningen som julgrisen. Det är
bara i mycket undangömda och ålderdomliga bygder,
som på Färöarna och i Sätesdalen, som han ännu
har denna roll. När en julbock eller julget pryder
julbordet, är det annars runt omkring i Norden i den
anspråkslösare skepnaden av ett ju1bröd i mer
eller mindre tydligt återgiven bockgestalt, eller ibland
utan något annat som påminner om en bock, än
namnet. Den vanliga uppfattningen av dylika
julbröd i djurgestalt är att de utgör en motsvarighet
till de verkliga djur, som slaktades till julens
offermåltid. Julgalten som julbröd motsvarar eller
ersätter alltså den verkliga julgalten, enligt vad redan
Olof Verelius och hans vän Olof Rudbeck tog för
givet. Detta förhållande, att det verkliga offerdjuret
ersättes av dess bild, t. ex. i deg eller vax, är väl
bestyrkt. Herodotos nämner från Egypten, att där
brukade de fattiga i stället för verkliga svin offra
svinbilder av deg. Och nyare folksed, t. ex. vid
alpländernas och Balkanländernas votivgåvor,
erbjuder mångfaldiga paralleller härtill. — Det måste
dock konstateras, att vid julbocksbrödet har
folkminnet alls inte bevarat några tydligt rituella drag,
såsom däremot var fallet vid julgaltsbrödet. Något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:10:05 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free