- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
95

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julbocken och hans historia av Hilding Celander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Julbocken och hans historia

Julbock av halm från Dalsland
(Stod framme på julbordet)

En helt annan karaktär har julbockens
kringvandring i sydöstra Södermanland. Där var det inte
just »välmening», som låg bakom. Natten till
annandagen bar man iväg med julbocken, som här ofta
hade en stomme av trä, överklädd med halm, och
ibland också bar en halmgubbe på ryggen. Ett »pass»
medföljde, som var ställt till mottagaren, i regeln en
mindre hedrad person i bygden. Framkomna till ort
och ställe, ställde man bocken utanför dörren, slog
alarm och försvann fortast möjligt. Mottagaren lät
i sin tur skyndsamligen och obemärkt den ovälkomna
gästen vandra vidare. Och så fortgick det från gård
till gård, tills en ny dag grydde. Kunde man få reda
på den som skickat till en bocken, var man inte sen
att bära den tillbaka dit.

Kringsändandet eller inkastandet av julbocken,
med eller utan »pass», tycks vara begränsat till ett
helt litet område; utanför de nämnda bygderna är
det endast känt från Åland. Samma sed, fast med
människoliknande »julgubbar» och »julgummor» av
halm i st. f. julbockar, återkommer däremot med
åtskilliga variationer i de flesta svenska landskap. — I
Danmark och Norge är allt detta ytterligt sällsynt, vad
Danmark beträffar av det enkla skälet, att julhalmen
där är så gott som okänd. På den lilla isolerade Läsö
ute i Kattegatt brukade man dock på annandagen
lista in en julbock av halm hos någon som man ville

skrämma; den ställdes då opp, så att vederbörande
måste »løbe på den». I sydligaste Norge, i
Mandalstrakten, ställde ungdomen om julnatten i stället opp
ett slags julebuk av trä utanför huset hos någon
granne, så att den blev det första folket fick se på
juldagsmorgon. — Tydligen är halmbockens eller
halmgubbens påhälsning hos grannen en sed, som
en gång har haft en vidsträcktare utbredning här i
Norden. Den har i Danmark ett motstycke vid
skördens slut, då en halmgubbe, benämnd
høstmanden eller <i>stodderen<i> — alltså med samma namn som
gavs åt den sista kärven på åkern — sändes
runt till dem, som blev efter med skörden. I västra
Norge återkommer bruket också vid
tröskningens slut. I södra Tyskland och flerstädes har
halmdockan i motsvarande fall namn och utseende
av en bock eller get, och den förfärdigas ibland av
den sista kärven vid trösken.

Och därmed är vi inne på ett spår, som
forskningen sedan länge har sökt följa vid sina försök att
finna ursprunget till de för nordisk — eller närmast
svensk — bondejul karakteristiska halmdockorna och
de mångfaldiga lekar och upptåg, där de spelade
med. Nu kanske någon kan tycka, att sådana
funderingar är en tämligen överflödig möda. Vad ligger
närmare till hands, än ätt man av julhalmen har
gjort dockor och »gubbar» i olika gestalter för att

Julbock med ryttare från Södermanland

95

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:10:05 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free