- Project Runeberg -  Nordens kalender / 1933 /
98

(1931-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julbocken och hans historia av Hilding Celander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Julbocken och band hidtoria

Julbock i leken »taga julbocken», Bohuslän

skrämma ungdomarna pa julgillet. När han bjöds
pà glögg, sade han inte nej, utan satte sig på huk
med överkroppen upprätt, skålande åt alla sidor.

Utklädseln i halm möter vi i hela Europa i gamla
tiders folksed och folkskämt. Ordet pajas är
vittnesbörd nog redan genom sin härkomst: italienska
pajazzo, äldre pagliaccio kommer av ordet paglia,
franska paille = halm. Halmen gav helt enkelt i
äldre tider det lättast tillgängliga kostymeringsstoffet,
i varje fall på landsbygden. — Vidare utläggning av
de halmsvepta julbockarna kan synas överflödig. Och
dock har man svårt att alldeles avskära sambandet
mellan de halmbockar, vilkas härkomst från den
agra-riska folkseden vi nyss belyste, och en sådan i halm
inklädd julbock som den från Skedevi. Om
ungdomen vid sin kringvandring under julen förde med
sig en stor julbock a v halm (såsom ofta var fallet)
eller en i halm utklädd julbock, så är det väl att
betrakta som två variationer av samma sed.
Julbockens ursprung kan också mycket väl vara
detsamma i båda fallen. Der Kornbock och die
Haber-geiss uppträder i tysk folksed vid slutet av skörd
eller tröskning på båda sätten: som en halmbock
(vilken i Würtemberg överbringas till en granne som
inte tröskat färdigt, av den som har slagit det sista
tröskslaget) eller som en utklädd person. Det
förekommer bl. a. också, att en människa blir inbunden
i den sista kärven vid trösken. Mannhardt härleder
därför — som det vill synas med fullt fog — den
tyska jul- och fastlagsmaskeradens Habergeiss (ofta
insvept i halm) från dess namne, »havregeten», vid
skörd och trösk. — Det enda exemplet på en
bock-utklädsel vid skörd eller trösk, som är bevarat på
nordisk botten, tillhör den finska folkseden vid
tröskningens slut. Då uppträdde en bock, raisko-

pukki, som gick på alla fyra och var utstyrd med horn
och en kvast till svans. Han hoppade och dansade,
och stångades med hornen. Man förmodar, att rollen
har utförts av den som slog de sista slagen på logen.
I samma trakter ger man namnet raisko-pukki också
åt den festmåltid, som hölls, när man hade tröskat
slut, förmodligen därför att man till denna måltid
(liksom till andra skörde- och höstfester, både i
Sverige och Finland) brukade slakta en bock eller en
bagge. Att bockutklädseln är av nordiskt ursprung
är sannolikt. Den enda parallell, som numera låter sig
påvisa från svenskt och norskt område, är emellertid
den, att den som blev efter vid skördearbetet (och
alltså fick skära de sista stråna på åkern) flerstädes
har hånande betecknats som »bock» eller »get».

Om det alltså synes tämligen säkert att den i halm
inklädda och maskerade julbocken, likaväl som
julbocken a v halm, ytterst leder sitt ursprung från
skördens eller närmast tröskningens
avslutningsriter, så följer dock inte därav att alla utklädda
julbockar har samma härstamning. Den vanligaste och
enklaste julbockskostymeringen — i en get- eller
fårskinnsfäll, med horn eller med ett löst bockhuvud,
som stickes fram ur fällen — har ju ingenting, som
direkt pekar åt detta håll. Och detsamma gäller om
de många andra variationerna av den utklädda
julbockens utstyrsel. Däremot liknar de ofta tämligen
fullständigt de kostymeringar, som under olika namn
ingår i den kontinentala och engelska julmaskeraden:
der Schimmelreiter, Knecht Ruprecht, Hobby Horse
o. s. v. I en svensk ordbok från 1740-talet
identifieras också julbocken och den tyska »Robber-knekt».
Att försöka någon mera ingående folkloristisk eller
etnologisk klassificering av alla dessa julmaskeradens
julfigurer, vore säkerligen ungefär lika hopplöst som
en zoologisk sådan skulle vara. Olika folksedsdrag
har blandats om varandra. Folkfantasien har
utsvävat i det burleska, och inga kombinationer är
omöjliga: bockhorn, kosvans och näbb kan mycket
väl förenas hos samma »bock».

Hela denna julens underliga djurkarneval har en
ytterst intressant historia. Man har tidigare velat
härleda den frän den romerska nyårsfesten vid
calendæ januarii, med dess förkärlek för allehanda
karnevalsupptåg. Nyare undersökningar av pro-

98

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:32:55 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordkal/1933/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free